Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Qvillinge socken - Qvissberg, skattesäteri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Qvillinge socken.
Qvissberg. 121
af räntan skall utdelas åt behöfvande
öfver 50 år gamla, hvilka icke äro
intagna på fattighus, från samma
tid af mosaiske trosbekännaren J.
Philipsson 5,000 kr., hvaraf räntan
utdelas till fattiga, samt slutligen
från 1875 af brukspatron J. von
Leesen 100,000 kr. till vård och
underhåll af socknens fattiga. För
Lejdenfrostska och v. Leesenska
donationerna finnas särskilda
fÖrvalt-ningsstyrelser, hvardera best. af 5
personer. Från 1835 finnes en
donation af enkefru Hallgren till
understöd åt fattiga skolbarn.
Inom socknen finnas
arbetareförening och sparbank (gemensam med
Simonstorp). Arbetareföreningen har
till samlingslokal uppfört egen
stenbyggnad. Sparbanken, som d. 31
dec. 1876 hade en behållning af
kronor 134,708: 53, undergick 1877
följande valveringar:
1,211 poster insatta medel kr. 25,823: 45
och i 184 „ uttagna „ „ 23,189: —
således ins. mer än uttagne 2,634: 45,
insättarnes räntor för året äro 6,417: 77,
hvadan bank. tillg. ökats med 9,052: 22.
Sparbankens egen behållning
utgjorde vid 1877 års början kr. 6,857:
27 och under nämnda år fått i
räntevinst kr. 1,757: 15. Med afdrag af
förvaltningsomkostnaderna utgjorde
reservkassan vid 78 års början 8,139
kr. 42. Sparbankens hela fond
utgjorde vid samma tid 151,900 kr.
17 öre.
Af fornlemningar märkas fem
runstenar, hvaraf en i en åker och en å
en bergshäll å Björnsnäs egor samt
tre i Ströboängen, tillh. Herrstadberg.
Dessutom omtalas stensättningar på
Thorsklint och stenmurar på
borgarehögen. A Stenkullens egor
finnes en källa, i hvilken sägen
förmäler, att en kittel, fylld med
skatter, skall vara nedsänkt.
Vid ryssarnes härjningar i orten
uppbrändes inom socknen säterierna
Malmö, Björnviken och Loddby samt
byarne Kuddby, Herrstad, Skällstad,
Klingstad, Grimstad, Smedstorp,
Eg-linge, säteri rusth. Lida och 2
gårdar, Trönäs jemte flera torp. —
Ären 1710—11 härjade pesten
härstädes, och är det utan tvifvel från
denna tid en plats vid Näkna
kallas pestkyrkogården.
Postadress: Äby.
Qvissberg, 1 mantal skattesäteri
i Winnerstads s:n af Aska h:d. År
1384 skänkte Bo Jonsson Grip en
gård Qvissberg till Wadstena
kloster. År 1689 egdes nämde gård
af öfversten Klas B:son Kugelhjelm.
Tillhörde sedermera hans son,
kapten Berendt Gust. Karl K. († 1703)
samt vidare genom gifte med dennes
dotter Katarina Juliana († 1741)
först gen.-majoren Klas Gust. v.
Dell-vig († 1736) och sedan öfverstelöjtn.
Natanael Gyllenram († 1746).
Egdes 1750 af ryttm. Börje v.
Garde-mein, 1755 af löjtnanten Arv. Reinh.
Gardemein, 1772 af assessoren, d:r Per
Zetzell, 1800 af inspektören Daniel
Zetzell samt efter honom af rådman
Per Zetzell till 1851 och slägten
Wallander. Tillhörde från nämnda
år till ’/9 Karl Jöran Pettersson och
hans hustru Inga Maria Zetzell samt
till J/9 Wallander. Derefter har
den förstnämnda delen egts från 1869
af lifmedicus Vincent Lundberg och
från 1872 af herr August Carlsson
samt den senare delen med
frälse-utjorden Sätra i Westra Husby,
hvilken del vid arfskifte blifvit
utbruten 1862, af m:ll A. Wallander,
sedermera af H. A. Sträng, som 1878
försålde densamma till A. J.
Johanson för 15,800 kronor.
Egendomen är bebyggd med en
gammal envånings träbyggnad jemte
6 flygelbyggnader. Säteriets areal
är i sin helhet med utjordar 324
tunnland. Afst. till kyrkan är 0,1 och
till Motala 0,3 mil.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
