Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reijmyre eller Regnemyre, bruksegendom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128 Reijmyre.
Reijmyre.
Reijmyre eller Regnemyre,
bruksegendom i Skedevi s:n af Finsponga
läns h:d. Före brukets anläggning
var Reijmyre en by, som under
1600- och 1700-talen tillhörde
slägterna De Geer och v. Berchner.
År 1810 påbörjades emellertid
härstädes ett glasbruks anläggning af
jägmästaren Gräver och friherre M.
A. von Ungern-Sternberg. Egdes
1825 af friherre v.
Ungern-Sternberg och hans måg, kapten Erik
von Post, 1829 och framgent af den
sistnämnde, som icke blott
förbättrade jordegendomen genom
sjösänkningar och mossodlingar utan
derjemte med synnerlig kraft fullföljde
den påbörjade
glasbruksanläggningen. Efter hans död på Frängsäter
1850 tillföll såväl Reijmyre som
åtskilliga andra verk och
jordegendomar i socknen hans arfvingar
kapten Emil Fr. Alex. v. Post,
brukspatron Viktor v. P., öfversten, frih.
Viktor Fleetwood, kapten Klas Aug.
Kugelberg, kammarh. Karl Gustaf
Nisbeth och majoren Karl Wilh.
Nisbeth. Sedan år 1868 eges
bruket med underlydande hemman,
utgörande öfver 10,000 tunnland, af
Reijmyre aktiebolag, grundadt med
ett aktiekapital af 500,000 kronor.
Den tillhörande jordegendomen
består af Reijmyra 1 m. frälse, Sillsjö 1
m. sk. säteri, Bremyra 1 m. fr. med
qvarn och sågar, Erstorp */j,
Sillesjö-torp */j och Magnehult ’/i skatte.
Egendomen, som är belägen
emellan sjöarna Hunn och Öst-Fjutten,
är bebyggd med 20 större och
mindre arbetarebostäder, magasin och
andra ekonomibyggnader,
boställshus för disponent, läkare, inspektor
och handlande. Dessutom finnas här
lasarett, egen skola samt kyrka, der
det predikas en gång i månaden.
Framförallt verkställdes här en
mäng ny- och ombyggnader under
år 1869. Före 1868 fanns här
endast 1 ugn och 8 deglar. År 1871
funnos här två hyttor, hvardera om
6 deglar samt ett sliperi med 43
slipstolar. Vid 1875 års slut
arbetades här i 3 hyttor om
tillsammans 23 deglar och vid två sliperier
med tills. 70 slipstolar, af hvilka
sliperier det ena drifves med vatten
och det andra med ånga.
Dessutom finnes en verkstad, der glaset
målas och förgylles samt en, der
det ritas. Tillverkningen består af
alla slags hvitt, slipadt, ritadt,
måladt och förgyldt husgerådsglas,
lamp-effekter och kemiska apparater
äfvensom s. k. härdadt glas. Vid
verldsutställningen i Filadelfia 1876
blef Reijmyre glasbruk äfven
prisbelönt. För vedtransporter
användes en egen liten ångbåt. För
eldning i hyttorna åtgå 6 à 7000
famnar ved årligen, förutom torf, hvaraf
för den ena hyttan tillverkas gas,
hvarmed den eldas.
Torftillverk-ningen med Samuelssonsska
maskiner, drifna för vattenkraft,
sysselsatte 1875 tjugo man, och har det
visat sig, att vid glastillverkning
36 tunnor torf motsvarat 2,5
famnar ved. Ris, pinnar, bark och
rötter m. m. dylikt- affall användes
äfven vid glastillverkningen. Af de
för fabrikationen erfordeliga
råämnen, kisel, krita, soda, pottaska,
mönja, salpeter och arsenik, tagas
alla från England, utom krita och
kisel. Största delen af brukets
tillverkningar säljas inom landet, dock
exporteras icke obetydligt till
Ryssland, Danmark och Norge. Vid
glasbruket sysselsättas omkring 450
arbetare. Hela tillverkningsvärdet
uppgick på 1820-talet till 30 à
40,000 kr., 1850 till 75,000, 1866
till 131,650: 40, 1868: till 124,483,
1870 till 201,678: 65 och 1875 till
443,494: 78. Den 10 januari 1878
uppbrann genom vådeld en
tvåvåningars träbyggnad, som inrymde
degelfabrilt, till grunden.
Glasbruket var äfven i fara men räddades.
Här finnes äfven ett pottaskkokeri,
der år 1875 tillverkades 89,17 centner
pottaska. — Afst. till Strångsjö
jernv.-st. är 1,5 mil.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
