Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Risinge socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140 Rogslösa socken.
Rogslösa socken.
har densamma för närvarande en
längd af 119 och en bredd af 45,5 fot.
Bland flera dyrbara fornlemningar,
som ännu förvaras härstädes,
märkas i främsta rummet de märkliga
freskomålningarna, som betäcka
högkyrkans hvalfkupor. De bestå af
färglagda teckningar’af allehanda
bibliska föremål, martyrer och andra
heliga personer m. m., målade i
rund lar o. s. v. med starkt
förkortade inskrifter omkring desamma.
Allt är till det mesta oskadadt.
Kyrkan är ännu i temligen godt
stånd. Altarskåpet framställer i
bildhuggeriarbete Mariæ
himmels-förd m. m. Dessutom förvaras här
ett helgonskåp med dubbla dörrar
(Maria bärande barnet m. m.), två
ljusstakar, samt vapen öfver
kommendanten Johan Laurin († 1698),
Salomon Skytenberg († 1693) och
Anders P:son Utter († 1640.)
Predikstolen, af bildhuggeriarbete,
hit-skänktes före 1652 af majoren Knut
Svensson Odla, hvars vapen synes
å densamma. På sakristian samt
på kyrkans vestra och södra dörrar
märkes gammalt jernbeslag. På den
sistnämda finnes årtalet MCDXCY
och bokstäfverna E. N. J.
Densamma säges vara hitskänkt af k.
Johans ILs gemål och son från
Ringstadholm. Öfver koret är ett litet
torn, hvaruti hängde en mindre
ringklocka, hvarmed tecken gafs, då
gudstjensten började. Öfver
sakristian finnes eller fanns åtminstone
under 1700-talet äfven ett dylikt.
Ringklockorna hängde i en
trästapel, hvilken till år 1684 hade sin
plats på kyrkogården, då den
förflyttades utom ringmuren. — Flera
pergamentsbref, hvaribland 8
aflats-bref, utfërdade af Sverges
erkebiskopar, biskopar eller endast af
stiftets biskopar till förmån för kyrkan,
funnos här förr förvarade.
Platsen för nya kyrkan, för
kyrkogård och skolhus skänktes af
egaren till Stjernvik. Å gamla
kyrkogården är ett sprängdt, ohugget gra-
nitblock öfver Per Hörbergs graf
med inskriften PER HÖRBERG
på en palett jemte några penslar.
Afståndet från kyrkan är till
Norrköp. 2,8 och till Linköping 4,8 mil.
— Generalvisitation hölls senast 1869.
— Kyrkokassan hade 1874 en skuld
å 11,500 kr. Skolkassan utgjorde
vid samma tid 4,085 kr. Till
fattigvården är doneradt 1 hemman
Ingelstad af prosten Stenhammar
(† 1845).
Af fornlemningar märkes en till
större delen utnött runskrift å en
berghäll vid prestgårdens
stalls-plan. På en kulle nära vester om
kyrkan finnes en öfver 6 fot hög
bautasten, med ett i senare tider
inhugget H på ena och ett O på
andra sidan. Folksägen förmäler,
att kämpen "Dunderhake" här är
begrafven. Grafhögar med
bautastenar finnas vid Ölstad, Ingelstad
och Lundby, s. k. jättekittlar,
tillsammans 8, vid Lundby, Ösby
Ingelstad (5) och Erstad. Vid
Torstorp och vid Lotorp finnas
lemningar efter byggnader. Vid det
sistnämda stället lärer äfven finnas
hällristningar. Vid Torsborg funnos
ännu 1764 spår af starka
befästningar med tvenne portar och murar
nedanför hvarandra, jemte vallar och
grafvar på en sida och på den
andra en naturlig brant. I åkrarna
häromkring har man hittat
jernku-lor och åldriga hästskor. — Vid
Ängsnäs, nära Glan, har funnits en
byggnad, som enl. Broocman varit
74 f. lång 32 f. bred med en
källare af 26 fot i fyrkant inom
murarna. Enligt sägen skulle här bott
en man vid namn Rangfaster
Magesson, som legat i fejd med
herren på Ringstadholm eller enligt
andra med herren på Svärtinge, och
skulle Rangfaster nattetid på en
timmerflotta seglat öfver till sin
fiende och uppbränt hans slott. Spår
finnas äfven efter befästningar och
efter en hamn vid Ekön nära
Ängsnäs. Vid Ängsnäs hittade man om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
