Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rogslösa socken, äfven Roxlösa - Rogslösa, kyrkoherdeboställe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144 Rogslösa socken.
vinnare öfver draken. I venstra
fältet der bredvid finner man en
symbolisk framställning af synd,
fördömelse och frälsning. Längst i
ena hörnet är en antydning om
syndens upphof: det förbjudna trädet
och ormen vid dess fot. Vid sidan
deraf står djefvulen i den
traditio-nela satyrgestalten och väpnad med
en väldig eldskyffel, gripande i
håret en figur, som skall beteckna
den till fördömelse hemfallna
syndasjälen. Högre upp synes en annan
figur, betecknande menniskan, som
anammat frälsningen och hållande
trons lilja i sin hand lyfter sig till
högre regioner. I dörrens öfversta
fält finner man en bild ur lifvet
Der synes nemligen en jagtscen.
Figuren är klädd i hjelm, hvilket
häntyder på en riddersman eller
krigare. Han håller jagthornet för
sin mun. Hans jagtfalk flyger
framför honom och hans hundar förfölja
en hjort. *) Dessutom prydes
dörren af en mängd löfverk och ringar
äfven af jern. I tornet hänga
kyrkans ringklockor, och har den
största följande inskrift: Homines
dum-clamo, voco ad gaudia, eos qvoque
de eorum mortalitate certiores facio
— Ifrån påfvetiden är min första
ålder, det säger denna min gamla
inskription: Help. Maria. Gracia.
Plena. Dominus. lekum; men år
1155 blef jag genom en våldsam
medfart förderfvad, dock samma
år i Norrköping omgjuten och
förbättrad, sedan gjorde jag mitt kall
till år 1182, då jag, under allmänna
sorgen öfver H. K. M.
enkedrottningen Lovisæ Ulricce timade
dödsfall, olyckligen förlorade mitt ljud.
Ater kom jag på församlingens
och kyrkans bekostnad i godt stånd
samma år i Jönköping af Elias
Fries Thoresson, och kallar nu,
gifve Gud i evärdeliga tider med
behaglig och hög röst Rogslösa
församlings innevånare till detta heliga
Rogslösa socken.
tempel, sina själar till salighet. På
andra sidan läses namnen på några
i, socknen boende vid tiden för
om-gjutningen. Före 1782 års
omgjutning hade klockan följande inskrift:
Då svenska män och riksens ständer
Sig samlat ifrån sina länder
Till Stockholm hufvudstaden vår
Att kungens väl och rikets vårda;
Förbättras efter mitt fall hårda
Jag af en man, som det förstår
I Norrköping, med Hultmans händer
Som för sin konst är vida
känder.-Han nu mig hulpit till mitt ljud.
I hörer mig, när jag högt ropar
På mitt sätt: kom’n i stora hopar
Att tjena Herran eder Gud.
Min ljufva klang vill er påminna
Att I ock lären rätt besinna
Det döden är er sista gäst
Rogslösa folk! jag detta råder
Lef städse så du äst i nåder
Hos Gud, så blir dig döden bäst.
Den mindre klockan är enligt
inskrift gjuten år 1632.
I en kyrkbok omnämnes det
silfver, som år 1540 blef indraget från
kyrkan till kronan.
Afståndet från kyrkan är till
Wadstena 1,3 och till Linköping
5,5 mil. — Generalvisitation hölls
senast 1783 och 1873. —
Kyrkokassan belöpte sig 1874 till kr,
4,964:09 och skolkassan till kr.
776:70. — Kyrkan eger från år
1350 en då donerad åker, kallad
Hvetekullen, samt från samma tid
Pölsetorps äng.
Af fornlemningar härifrån omtalas
en nu förkommen runsten, som förr
haft sin plats å kyrkogården. A
Åsby, Åsbytuns, Freberga och
Yx-stads egor finnas en mängd
grafkul-lar och stensättningar, der man tid
efter annan hittat fornsaker af jern
och vid Freberga i senare tider en
stenyxa af porfyr. Vid kyrkbyn
kallas några kullar Kristna-kullarna.
Postadress: Rogslösa.
Bogslösa, kyrkoherdeboställe, best.
af 1 m. med Yxstadbordet, hitskänkt
*) Efter Sohlman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
