Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rystads socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rystads socken.
Östra stambanan, som inom socknen
har s. k. hållplats.
Folkmängden var 1754 öfver 790
i Rystad och 200 i Näsby, 1790
tillsammans 1,097,1830:1,183,1850:
1,343, 1870: 1,424 och 1873: 1,404,
hvaraf 695 män. — Hemmantalet
är 667/g oförm. och 57Vg förmedl.,
hvaraf 46’/« m. i Åkerbo h:d
och Rystad, 9s/8 i f. d. Näsby samt
l1/, i Bankekinds h:d. — Af
folkskolor finnas 2 fasta och 1 s. k.
småskola. I den förra undervisas
178 och i den senare 93 skolbarn,
under det 4 undervisas i ensk. skola
och 50 i hemmet.
Gårdar äro i Åkerbo Ji:d:
Beate-lund l1/,, Bjursby 2, Bjursholmen
1, Bosgård 2, Distorp 1, Fröstad
3, Göstorp ’/2, Karstorp ijl,
Kas-sorp ’/j, Kyrketorp 2, Kåfvetorp
’/a, Luestad l5/8, Malma 31/a,
Rycklösa Rystads prestg. 2, Skälf
l’/a, Staby 4, Tegneby 5, W.
Torp 1, Ö. Torp 3/<, Torstorp 1,
Tuna 5’/,, Wreta 1 fjv Wänge 2,
Äng 1; i j. d. Näsby: Bårstad 1,
Gerstad 31/,, Näsby 26/g, Prestorp
1, Skogstorp 1, TinnerstoTp 1/2; i
Bankekinds h:d Rycklösa l*/4.
Hufvudnäring är åkerbruk och binäring
fiske. Å Tvärskogen finnes kalksten.
Bland verk och inrättningar
nämnes Bjursby bränneri, såg och qvarn.
Årliga utsädet är närmare 2000 t:r
spanmål och 681 t:r potatis. Af
djur framfödas här 115 hästar, 361
oxar, 27 tjurar, 717 kor, 160
ungnöt, 517 får och 121 svinkreatur.
Rystatha kyrka nämnes 1280, då
en af dess gårdar i Nerike
bortbyttes mot annan jord, Ryzstadir 1318,
Ritstad och Rydstad 1334,
Rydh-stadha 1386, Ncesaby 1290 och
Nes-by 1319. Församlingarne synas då
haft hvar sin kyrkoherde. Från
1535 till 1582 var Rystad annex
till Östra Harg, under hvilken tid
här endast fanns en liten kyrka,
men sistnämda år förflyttades en del
hemman från Harg till Rystad, då
äfven samtidigt kyrkan utvidgades.
Rystads socken. 153
Socknens förste två kyrkoherdar
derefter sägas hafva varit
consisto-rialis rurestris men från 1628 blef
Rystad prebende åt en teol. lektor
vid Linköpings gymnasium, hvilket
varade till 1657, då Landeryd i
stället blef prebende åt nämde lektor.
Sedan dess har Rystad varit regalt
pastorat, f. n. af 2:a klassen. I
Näsby nämnes en pastor 1527 som
kurator för Helgeandshuset i
Linköping. År 1686 blef director cantus
i samma stad prebendarie här, och
1691 föreskrefs, att hospitalet och
Näsby pastorat skulle framgent som
förr hafva samma prest vid
dåvarande kyrkoherdes död, men detta
blef aldrig verkstäldt. I Rystad har
tidtals funnits komministrar, från
1784 beständigt, men
komministra-turen indrogs gen. k. bref af 1864.
Genom k. förordning af 1780
förenades Rystad och Näsby till ett
pastorat 1782. Näsby kyrka
ned-togs då och Rystads, som blifvit
ombyggd 1781, ehuru invigd först 23
okt. 1796, blef då gemensam.
Densamma är uppförd af sten och tegel
samt har en längd af 124 och en
bredd af 36 fot. Altartaflan är
målad af Hörberg 1796 och
framställer Kristi nedtagning från korset.
Orgelverket om 10 stämmor är
bygdt af Schörlin. Yid norra sidan
af kyrkan är en nu igenfylld graf
för slägten Mörner af Tuna. Det
prydliga epitafium, som förr varit
uppsatt öfver grafven, är nu
uppsatt på norra muren af långhuset.
Å detsamma synes förutom en mängd
inskrifter, bilder uthuggna i sten i
kroppsstorlek af landshöfdingen Otto
Mörner och hans fru Maria v. d.
Gronow († 1634) samt deras tre
barn. — I äldre tider hängde
kyrkans ringklockor i en trästapel,
oaktadt kyrkan hade ett starkt torn.
Numera äro de likväl upphängda i
tornet. Af de inskrifter, som äro
ingjutna å desamma, inhemtas, att
den minsta klockan är från 1687
och den största klockan från 1772.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
