Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skenninge, uppstad - Kyrkor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176 Skeninge.
Skeninge.
tjenstemän äro stadsnotarie,
stadskassör, stadsbokhåliare samt
städs-fiskal och stadsfogde.
Ursprungligen har staden utan tvifvel liksom
andra städer samtidigt haft flere
borgmästare. Ännu 1683 funnos här
2 borgmästare och 8 rAdmän jemte
åtskilliga tjenstemän. År 1760
funnos här 1 borgmästare, 6 rådmän
och en notarie, aflönade enligt stat
af år 1741. Denna stat bibehölls
ända in på vårt århundrade.
Läkarevården inom staden bestrides af
-en stadsläkare samt af en här
boende regementsläkare. Här äro
äfven boende en djurläkare och tre
barnmorskor. I enlighet med k.
m:ts förordning ang.
kommunalstyrelse i stad af 1862 utöfvas stadens
beslutande rätt af stadsfullmägtige,
för närv. bestående af ordf., v. d:o
och 18 ledamöter. Stadens
penningeväsende m. m. handhafves af
drätselkammaren, best. af ordf. och 4
ledamöter. Fattigvårdsstyrelsen
består af ordf., v. d:o och 5
ledamöter, under hvilka lyda 1 syssloman
och 2 tillsyningsmän.
Helsovårds-nämden har ordf., v. d:o och 5
ledamöter, byggnadsnämden ordf. och
2 ledamöter. Brandkåren består af
brandchef och v. d:o jemte chefer
och v. d:o för släckningsafdelningen,
bergningsafd. och vaktafdelningen.
I det sigill, som staden begagnade
under 1400-talet, föreställdes
jungfru Maria med barnet å armen med
inskrifterna S:ta Maria och i
brädden Sigillum, civitalis slceningiensis.
I nyare tider bär hon jemte krona
å hufvudet en spira i handen.
I kyrkligt hänseende bildar
Skeninge tillsammans med Allhelgona
och Bjälbo socknar ett regalt
pastorat af l:a klassen, hörande till
Göstrings prosteri.
Ecklesiastikstaten består af kyrkoherde och två
komministrar samt organist och
kantor. Redan år 1232 omnämnes en
prost härstädes. Under medeltiden
omtalas särskilda kyrkoherdar i
Wår-fru och Helgona. Helgonakyrkan
hade ännu 1516 sin egen
kyrkoherde. Af de tre kyrkor, Wårfru,
Allhelgona och S:t Martini, som i
äldre tider omtalas här, finnes nu
endast en qvar, nemligen
Stadskyrkan. Enligt Rhyzelius och efter
honom andra förf. skulle denna kyrka
vara den äldsta och densamma som
Wårfru eller S. Mariæ kyrka.
Brunius bestrider dock detta med
anledning af dess konstruktion och
byggnadsstil samt antager den
fastmer som den yngsta eller
samtidig med klosterkyrkan i Wadstena.
Samme författare påpekar dessutom,
att denna helgedom icke tillkommit
såsom en sockenkyrka utan såsom
en klosterkyrka, såsom skönjes af de
tydliga spåren efter celler, som
lik-tidigt med densamma blifvit å norra
sidan uppförda. Kyrkan antages
hafva varit densamma som Martini
kyrka. Allhelgona kyrka skall
enligt berättelse ha varit belägen på
den s. k. Pukebacksgatan, der man
under senare hälften af 1700-talet
hittade en kyrkkalk af silfver, som
sedermera blifvit begagnad vid
kyrkliga förrättningar. Om
Wårfrukyr-kan känner man, att hon, att döma
af 1539 års räkenskaper öfver
borttaget kyrksilfver, haft 4 altaren
utom högaltaret.
Stadskyrkan är nu gemensam för
staden och Allhelgona. Densamma
är bygd af tegel på fot af sten och
består af ett aflångt fyrkantigt
långhus med raka gafvelmurar i vester
och öster, hvilket fördelas af 5 par
fyrkantiga pelare. Längden är till
det inre 136,5, bredden 68,5 och
pelarnes höjd 17 fot. Hvardera af
skeppen hafva sex korshvalf. Af
dessa äro sidoskeppens hvalf
ursprungliga, men midtelskeppets
endast från tiden för senaste
reparation, enär de gamla stenhvalfven på
1750-talet förstördes genom tornets
nedstörtande och då endast ersattes
af ett tunnhvalf af trä.
Omgifnings-murarne förstärkas utvändigt med
sträfpelare. Långhusets östra gafvel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
