Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skärkinds socken - Skärkinds kyrkoherdeboställe - Sköldstad, egendom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192 Skärkinds socken.
tagligen har hufvudet ursprungligen
varit en konsol för något stenhvalf.
Afståndet från kyrkan är till
Norrköping 2,3 och till Linköping 2,5 mil.
Generalvisitation försiggick senast
1849, 1866 och 1877. — År 1874
hade bokkassan en tillgång af kr.
559: 44, orgelverkskassan kr. 405:71
men kyrkstämm&ns kassa en’ skuld
af kr. 155: 76.
Bland socknens fasta
fornlemningar märkes en runsten, som
påträffades i grundmuren, då den gamla
kyrkan nedrefs. Den finnes nu å
kyrkogården vester om grafkoret.
Föröfrigt märkas domaresätet vid
Hagelstad, hvarinvid finnas tre
mindre stenringar samt ättehögar och
stensättningar dels å den s. k.
jungfrukullen och dels i Nysäters hage
å Halleby egor. Enligt sägen skulle
å det senare stället fordom funnits
en träkyrka och andra hus.
Folktron förmäler äfven, att här finnas
nedgräfda fördolda skatter. Yid
gräfningar "har man sett kistan, som
likväl försvunnit, då man i glädjen
att ha påträffat den icke kunnat
hålla sig tyst". Dessutom finnas
ättehögar å Lunnebjörkes och
Qvä-stads egor. Vid Qvästad hittades
år 1734 en del anglosachsiska och
kölniska mynt, och år 1800
hittades å samma gårds egor stycken af
sönderslagna silfverkärl, såsom det
syntes kyrkkärl, samt en mängd
silfvermynt, de flesta från Erik d.
heliges tid, och åtskilliga brakteater,
bland hvilka en haft inskrift af
anglosachsiska bokstäfver. Vid Halleby
lär samma år hittats en guldkedja
om 30 dukaters vigt. Å Saxkullen
vid Herrmanshult finnas lemningar
af byggnader (se Herrmanshult).
Postadress: Gistad.
Skärkinds kyrkoherdeboställe, best.
af Hattorp och Döfvestad, hvartdera
ansedt för 1/2 mantal ehuru i
jordboken utan hemmantal. Biskop
Ti-demansson lät vid prestgården bygga
ett stenhus, der det utan tvifvel var
som konung Gustaf I år 1521 hade
Skärkinds kyrkoherdeboställe.
ett möte med biskop Brask.
Lemningar af detta hus äro ännu så
synliga, att hela gårdens belägenhet
kan skönjas. Nedra delen af v.
flygeln är qvar och iståndsatt till en
källare, sedan gammalt kallad
"Braskens källare". Spår synas äfven af
östra flygeln, och gårdskällaren är
ännu qvar. Åren 1600, 1628 och
1749 undergick prestgården
eldsvådor. Sistnämda år förstördes en
mängd gamla handlingar rörande
kyrkan. Efter dessa eldsvådor har
prestgården förflyttats till sin
nuvarande plats, omkring 0,1 mil från
kyrkan. Under förre innehafvarens
tid uppodlades omkr. 72 tunnl. mest
vattendränkta ängar. Årliga
utsädet är omkring 60 t:r spanmål och
16 à 18 t:r potatis. Höfångsten med
klöfver och timotej är omkr. 200
lass. Skog finnes till husbehof samt
4 större torp, af hvilka 2 brukas
till gården, och 2 mindre utgöra
omkr. 650 karl- och 700
qvinsdagsver-ken på egen kost.
Sköldstad, egendom i Wikingstads
s:n af Walkebo h:d. Skiölstada
nämnes i ett pergamentsbref från år
1327, då marsken Erengisle
Näsko-nungsson å Ture Jönssons vägnar
bortbytte jord härstädes till Lars
Jonsson. På 1640-talet tillhörde
egendomen Jöns Bosson Bjugg, adl.
Liljestjerna och hans fru Ingeborg
Ulf af Korsnäs. Egdes 1680 och
1686 af fru Brita Gvllenadler men
tillhörde 1700 friherre Peter v.
Danckwardt, gift med Anna
Katarina Gyllenadler, 1726 friherre G.
Dankwardt, derefter kapten Anders
von Flygarell, gift med Kristina
Marg. v. Dankwardt samt på
1750-talet öfversten Karl Gust Strömsköld
(† 1770), gift med Ragnild Ulrika
v. Flygarell († härst. 1816), som i
sitt andra gifte fick den genom sin
svärmande hängifvenhet för konung
Gustaf III bekante generalen, grefve
Fredrik Horn. År 1818 tillhörde
gården hennes systerson,
kommissionssekreteraren, frih. Herman v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
