Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skönnarbo, bruksegendom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194 Skönnarbo.
Skönnarbo.
och kapten Fredrik Lagersvärd, en
ifrig mössa, hvilken var gift med
Wingeflykts systerdotter och
arftagerska Kristina de Laval. Sedan
W. dött ogift 1772, blef L. ensam
egare till Skönnarbo och Folkström,
men sålde sistnämde bruk till
bi*uks-patron Karl Daniel Burén.
Lagersvärd anlade 0,i mil från herrgården
en stångjernssmedja och qvarn, samt
kallade denna anläggning efter sin
fru Kristinefors, eh!uru vanliga
namnet derå, isynnerhet före
masugns-anläggoingen 1873, blef Skönnarbo
nedra bruk, till skilnad från det öfra
eller äldsta. De äro att anse såsom
delar af samma bruk. Sedan
Lagersvärd i 21 år egt och genom
byggnader och odlingar förbättrat
egendomen, försålde han den år 1793
för 28,000 specier till bergsman och
v. talman Per Persson från
Wass-land i Nora bergslag, hvilken
tillsammans med sin yngste son,
brukspatron Per Wassrin 1797 köpte
Folkström, så att dessa bruk under 127
år, nemligen 1705—1772 och 1797
—1855 hade samma egare. Denna
långvarig förbindelse var till bådas
förmån, ty Skönnarbo fick
ämnes-jern förädladt till manufaktur vid
Folkström, som deremot fick
spanmål och kol m. m. från Skönnarbo.
Efter sin faders död 1800 utlöste
P. Wassrin småningom sina
med-arfvingar. Han anlade en stålugn
samt vid nedre bruket en ytterligare
stångjernssmedja och ombyggde
herrgården. Skogarne på hans
egendomar blefvo vid för tillökning i
smi-det hållen undersökning ansedda för
de bästa i mellersta Sverige. Ar 1833
flyttade han till sin 1811 inköpta
bruksegendom Lämneå (se denna
artikel) samt sålde en del af Skönnarbo
åt sin äldste son, brukspatron, fil.
doktor Per August Wassrin, som
efter faderns död 1841 blef egare
till det öfriga deraf samt till
Folkström. Han försålde emellertid
Skönnarbo 1854 till brukspatron Nils
Fredr. Tisell till Hättorp, som öf-
vertog egendomen 1855 och här
införde franche comté smide samt
anlade sågar. Redan 1862 försålde
han emellertid bruket till sin måg,
löjtnanten, frih. Otto Lagerfelt, som
äfven var bruksp. Per Wassrins
dotterson. Friherre L. innehade
egendomen under 11 år, under hvilken
tid 96 tunnland åker nyodlades, och
de flesta af underlydande gårdarne
och torpen ombyggdes, hvarjemte
dyrbart tröskverk anlades och
trakthuggning infördes. År 1873
försåldes bruket med ännu underlydande
hemman, torp och lägenheter till
Haddebo bruksbolag genom
delegarne P. Z. Brandelius och C. Flor
(från Danmark) för 450,000 kronor.
Egendomen var fore 1873 bebyggd
för ståndspersoner å tvenne särskilda
ställen med trädgård och växthus,
men gamla manbyggnaden nedrefs
då och uppsattes till arbetarebostad
vid masugnen. — Skönnarbo bruk
erhöllo sina första previlegier den 7
dec. 1705 samt fick 1736 tillökning
på smidet till 250 skeppund. År
1776 anlades ofvannämde
stångjerns-hammare vid Kristinefors och
manufakturhammare 1784. Sedermera
anlades vid Kristinefors af P. Wassrin
ytterligare en hammare. År 1828
hade Skönnarbo en
stångjernsham-mare och en härd och vid
Kristinefors fanns, förutom den ursprungliga
stångjernshammaren med en härd,
en ämneshammare och en härd med
privilegium af 1805. Båda bruken
hade då tillsammans privilegium på
745 sk:ds årl. smide och vid en
stålugn för 300 sk:d och derutöfver
brännstålstillverkniner. År 1853
påbörjades en masugnsbyggnad för egna
malmer från Hällestads och
Godegårds s:r, men densamma fortsattes
ej i anseende till egendomens
försäljning år 1854 utan ombyggdes af
nye egaren till andra verkstäder.
Omkring 1860 funnos vid Skönnarbo
1 härd, 1 hammare och 290 sk:ds
priv. smide, och Kristinefors hade
1855 2 härdar, 2 hamrar, och 1,200
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
