Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sommenäs, äfven Sommanäs, frälsesäteri - Sommevik eller Somvik, f. d. Sommeräng, egendom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sommenäs.
Sommevik. 203
fordom en klocka i stapel hvarmed
arbetsfolket sammanringdes till
måltiderna, liksom på alla dylika
ställen vanligen sker. Men det
inträffade under en längd af år, att
tjen-stehjonen aldrig kunde mättas, utan
ständigt klagade öfver hunger och
otillräcklig föda, ehuru frikostiga
tillredningar husbonden verkligen
bestod. Under detta förhållande
befann sig vid middagstid en torpare
på det ryktbara Döraberget,
beläget på Ifranäs egor i Malexander
s:n, nedstigande i Sommen med en
brant vägg, hvarpå synes likhet af
en dörr med lås. När då
matklockan i Sommenäs började ljuda, fick
han höra i berget ett häftigt gny
och springande af och an, med
utrop af en mängd röster: "hvar ä mi
myssa! hvar ä mi • myssa! hvar ä
mi myssa!’’ Torparen började sjelf
att också springa fram och tillbaka
ofvan på berget, med samma fråga;
hvartill en röst inifrån svarade: "du
kan ta farfars myssa!" hvilken också
blef i detsamma till honom
uppkastad. Sedan han påsatt densamma
såg han hela raden af utströmmande
troll, stora och små, alla försedda
med sina mössor som gjorde dem
för andra osynliga, och i dessas
sällskap sprang han öfver isen på den
mellanliggande Sommeviken till
gården, der trollen ställde sig hvar och
en invid någon af bordsgästerna,
och undansnappade både mat och
dryck så fort den skulle mottagas
med läpparna, så att tjenstehjonen
i sjelfva verket tuggade och sväljde
bara vädret. Sedan torparen
omtalat denna tilldragelse för
husbonden, och lemnat honom mössan,
hvarigenom han sjelf blef i stånd att
beskåda sina objudna gäster,
ned-togs ringklockan som framlockade
trollen, och hon blef derefter icke
nyttjad förrän den siste af arfburne
ägare, som sedermera sålde gården
till bönder, lät ånyo henne uppsätta.
Emellertid förorsakade detta
upphörande af ringningen till måltiderna
en stor klagan bland de svältande
trollen, hvilka torparen vid ett
tillfälle, då han ånyo stod på
Döraberget, hörde jemra sig, med
undran hvarför det nu icke längre
ringdes i Romma vid herrgården.
Egendomen är belägen invid
Sommen. Den större delen hade 1870
ett utsäde af omkr. 70 -t:r spanmål
och 50 t:r potatis, och funnos här
6 hästar, 7 par oxar, 40 kor, 10
ungnöt och 30 får. Från gården
tillhörande torp utgjordes 926
karldagsverken m. m. Godt mulbete
och fiske i 2 sjöar. — Afst. till
kyrkan är 1,25 mil.
Sommevik eller Somvik f. d.
Som-meräng, egendom i Malexanders s:n
af Göstrings h:d, som säges ha
blifvit säteri för Gustaf Grubb,
hvilket likväl ej kom till verkställighet
förrän 1682. Egdes senare af Axel
Nisbeth, som försålde säteriet till
majoren Gabr. Gyllenståhl, derpå af
hans måg, kapten Gustaf Adolf
Ma-keléer eller Macklier († härst. 1706)
och dennes enka Hedvig
Gyllen-stål († 1739), omgift med
kommissarien Anders Wetterström.
Tillhörde åtminstone 1750 hennes son,
löjtnanten Job. Gabr. M. († 1776)
och derefter hans måg,
ryttmästaren vid Gula husarerna Henr. Evert
Strokirch. Egdes 1818 af
brukspatron Karl Dan. Burén till
Boxholm, 1850 af inspektören
Palm-qvists arfvingar, 1853 och 1871,
hvilket senare år egendomen var
taxerad till 48,000 kronor, af
enkefru C. Palmqvist. År 1875
försåldes gården för 140,000 kr. af M.
G. Strömbom på Götvik som
förmyndare för sin dotter Ulrika samt
för löjtnanten C. W. M. von Melens
och dennes aflidna hustru Mathilda
Palmqvists sex barn Axel, Karl,
Hildur, Ebba, Karolina och Anna till
Boxholms aktiebolag.
Egendomen, som är belägen vid
nordligaste ändan af
Stjernsandsvi-ken, består af 1 m. frälsesäteri. Ännu
1818 hörde Skurebo 1/8 m. säteri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
