- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Senare delen. M-Ö /
212

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stegeborg, fordom fäste - Stegeborg, säteri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

212 Stegeborg.

Stegeborg.

akademi 800 och till herr Erik 2000
riksdaler för hans fästningsgàfvor.
— År 1597 gjorde hertig Karl ett
kort besök härstädes, för att söka
tillrättaskaffa en kista, som blifvit
hitförd af Erik Sparre, och i
hvilken man trodde att rikets regalier
förvarades. Priusessan Anna var då
lios drottning Gunilla på Bråborg.
Johan Gyllenstjerna och fru Sigrid
vistades här men vid hertigens
ankomst flydde herr Johan. Fru Sigrid
låg sjuk, men då hertigen kom in
i rummet, der hon låg, skall han
hafva tvingat henne stiga upp och
upplysa honom om hvarest Sparres
kista fanns. Till att börja med sade
hon sig icke hafva någon kännedom
härom, men då hertigen framvisade
ett bref, som fallit i hans händer,
angående denna sak, namngaf hon
under tårar en sven, som förvarade
kistan. Denne, som gömt sig, eftersöktes
och nu framtogs kistan, som förseglad
sändes till Stockholm. — Följande år
intogs Stegeborg af hertig Karl,
sedan han först härstädes lidit ett
nederlag (se Skällviks s:n). —
Erkebiskop Abrah. Andreæ Angermannus,
en af konung Sigismunds tillgifne,
satt här fängslad innan han
förflyttades till Gripsholm. — Karl IX
förlänade år 1608 Stegeborg till
hertig Johan, och 1622 lemnades det
med Hammarkinds och Björkekinds
härad samt en del af Östkind till
falzgrefven Johan Kasimir i
underpant samt 1651 i ersättning för den
honom tillkommande brudskatt af
100,000 rdr, då han samtidigt
upphöjdes till hertig af Stegeborgs län.
Efter hans död härstädes 1652
tillföll det sonen, hertig Adolf Johan,
som var född här 1629. Så väl han
som hans gemål dogo härstädes 1689.
Så småningom förlorade slägten
alltsammans genom reduktionen.
Johan Kasimir och hans son nedlade
stora kostnader på hufvudbyggnaden
inen efterhand förföll densamma, och
i k. Fredriks tid, då densamma ännu
var någorlunda bibehållen, beslutade

ständerna dess rasering för att lemna
materiel dels till Stockholms slott
och dels till ett kronomagasin i
Norrköping. Ännu återstå likväl
murar, delvis -at’ 18 à 20 fots höjd och
på vestra sidan af ruinen ett torn
med 3 rader fönstergluggar och en
höjd af 50 à 60 fot. Slottet, som
finnes aftecknadt i grefve Dahlbergs
Suecia samt i Tersners Forna ocli
närt). Sverige, säges ha haft en
omkrets af 800 fot. — År 1500
omnämnes ett kapell vid Stegeborg.
Karl IX hade å Skeppsholmen
skepps-byggeri. I febr. 1671 inträffade här
ett bergras, då ett berg om 160
fots längd och 80 f. bredd störtade
öfver vägen ner i sjön. Fyra af
hertig Adolf Johans hästar skola
enligt en samtida anteckning härvid
hafva dött i stallet, och då hertigen
sjelf skulle rida ut för att bese
raset, störtade hästen under honom.

Stegeborg, säteri i Skällviks s:n
af Hammarkinds h:d, som under namn
af Södra kungsladugården, i motsats
till den inom Rönö belägna Norra,
hörde under Stegeborgs slott. Efter
reduktionen hörde gården under
kronan samt var utarrenderad till år
1731, då den köptes till skatte af
kommerserådet, sedermera
landshöfdingen Jakob v. Hökerstedt, i
enlighet med rikets ständers beslut af
1728 till hjelp för ett nu för
längesedan nedlagdt blyverk, anlagdt på
malmtiilgång från en år 1724
funnen blygrufva. Af honom såldes
egendomen 1734 till rikets ständers
bank, som sålde den till öfversten
Verner Detlof v. Schwerin († härst.
1762), hvars son, kammarh., grefve
Verner Detl. v. Schwerin enligt 1765
års riksdags beslut måste återlemna
skatteskillingen, men sedan han vid
1770 års riksdag framlagt
åtkomst-handlingarne, utfärdades nytt
skatte-bref d. 27 juni 1783. Med k. m:ts
bifall af d. 6 nov. 1786 att för egande
Tullgarns i Södermanland
frälserän-tefordran utan jord erhålla införsel
i räntan af Stegeborg samt i stöd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:16:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/osterlex/2/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free