Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Söderköping, sjö- och stapelstad - Historia - Kyrkor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Söderköping.
Söderköping. 254
grundning samt Norrköpings,
We-eterviks och köpingen
Waldemarsviks tillväxt. Det gick slutligen
derhän, att Norrköping vid 1731 års
riksdag sökte att få Söderköping sig
tillerkänd som manufakturplats.
I likhet med Stockholm hade
Söderköping i äldre tider sin egen
Biærköarätt *). Äldre förf.
omnämna äfven en särskild
Söderköpings stadsrätt, enl. anteckning vid
slutet af densamma uppsatt af
Konrad skrifvare 1387. Ehuru densamma
börjas med orden: "Her byrjas
Sutherköpungs lagbock" är densamma
dock endast en vanlig stadslag **).
När staden först fått sina privilegier
är obekant. Det äldsta kända
pri-vilegiebref är utfärdadt år 1513, ett
annat 1517. Sedermera blefvo"dessa
förbättrade och åtskilliga besvär
öfver andra hamnars intrång i stadens
handel mer eller mindre afhjelpta
1524, 31. 61, 62, 70, 72, 82, 90,
96, 1609, 20, 50 och 76 o. s. v.
Detta oaktadt har stadens sjunkande
välstånd ej kunnat hindras. Det är
först på senare tider, sedan Göta
kanal blifvit öppnad, nederlagsplats
blifvit beviljad vid Mem och
kall-vattenkuranstalten blifvit öppnad,
som förhållandena blifvit förbättrade,
ehuru de icke i den minsta grad
kunna jemföras med hvad fordom en
gång hat varit.
Såsom en af landets mest
betydande städer under medeltiden hade
Söderköping naturligen sina kyrkor
och kloster, ehuru man dock icke
får sätta tro till en äldre förf., som
hit förlägger icke mindre än 18
andliga stiftelser. Ovisst är äfven
om alla de kyrkliga och dermed
beslägtade stiftelser verkligen legat
inom staden, enär de ofta sägas vara
belägna "vid Söderköping".
Af kyrkorna märkas:
Templum Trinitatis eller Helga
Trefaldighetskyrkan, hvilken anses
vara Drothems nuvarande
sockenkyrka (se Drothems s:n).
T. S:ti Egidii, hvilken anses hafva
legat der lastageplatsen vid kanalen
är belägen. Då Göta kanal (åren
1824—32) byggdes, påträffades, enl.
Wiede, djupt under jordytan, der
slussen nu är anlagd, och ej långt
från foten af Ramshällsberget,trennne
mägtiga lager af menniskoben, det
ena öfver det andra och allra
underst en broläggning af ekstockar.
Benen voro af en ovanlig storlek.
Äfven funnos der fragmenter af
arkitektoniska partier samt liggande
täljstenshällar med munkstil i
ma-juskelskrift, hvaribland en sådan
grafsten, upprest invid gångstigen
upp till "trumkällan" i berget,
tydligen företedde orden Gerthrudis och
requiescat. Denna sten fanns ännu
1840 men skall sedermera hafva
förkommit.
En kyrka benämd T. S:ti Aeliani
och enl. förmodande uppbyggd af
biskopen i Westerås Aelian anses
ehuru utan bevis af senare förf. vara
densamma som S:t Egidii kyrka.
T. S:ti Laurenlii eller den
nuvarande stadskyrkan var liksom
stiftskyrkorna i Upsala och Lund
samt de äldsta kyrkorna i Sigtuna,
Skara, Linköping och Wisby,
tillegnad den h. Laurentius.
Bland klostren nämnas:
Monasterium Franciscanorum,
Franiskaner- eller
Gråmunkeklostret. Enligt uppgift skulle detta
kloster blifvit anlagdt 1235 och
enligt en annan 1254 af lagman
Svan-tepolk Knutsson och hans maka
Bengta Sunesdotter. Skyddsbref
utfärdades för detsamma af k. Kri-
*) Den s. k. Bjærköarätten är den äldeta stadslag i norden och var olika för
särskilda städer. De enda städer, för hvilka man bar sig bekant, att Biærköarätten
blifvit författade, äro Stockholm och Söderköping. Den, som tillkommit sistnämde
stad har i senaste tider gått förlorad, ehuru man i I. T. A. Burei anteckningar fått
en del fragmenter.
**) Densamma förvaras nu i k." biblioteket i Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
