Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Söderköping, sjö- och stapelstad - Storlek, taxering - Näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Söderköping.
Söderköping. 257
broar är den senaste af sten från
1849—50. Från 1837 är Lillån
vid Stortorget ledd under jorden.
Staden upptager med sina tomter,
som äro 216 (Tham uppgifver
oriktigt 246), hvaraf 48 obebyggda, samt
torg och gator en areal af 52 tunnl.
eller omkr. 290 qv.-ref. Under
åren 1871—73 uppbyggdes icke
något nytt boningshus, 1874 ett och
1875 två. Stadens hus äro till
största delen mycket obetydliga. De
prydligaste enskilda husen äro
belägna vid Skönbergagatan.
Hospi-talsqvarteret är tätast bebygdt.
Tillhörande jord och lägenheter, satta
till 137/jS mantal, upptaga enl. landsh.
emb:ts berättelse 1875 en areal af
4,161,62 qv.-ref, hvaraf 1687,32 åker,
772,46 ( äng samt 1,781,84 skog och
betesmark. Taxeringsvärdet af hus
och tomter utgjorde 1871: 964,700
och 1875: 956,180 kr. samt af
jordar 1871: 222,870 och 1875:222,700
kr. eller tillsammans för sistnämde
år 1,178,880 kr. Enl.
generalstabens topografiska afdelnings
beräkningar upptager staden med sina
egor 0,o38s qv.-mil eller 898 tunnl.
= 5030 qv.-ref, det minsta
jordområde något stadssamhälle inom
Östergötland besitter.*) Stadens
bevillning uppgick 1874 till 2,965 kr. —
År 1810 var tomternas antal 182.
Till reglerande och utvidgning af.
Söderköping hafva stadsfullmäktige
nyligen (1877) låtit uppsätta
särskildt förslag, dels till nuvarande
stadsplanens omreglerande och
utvidgande, till efterrättelse för den
händelse staden skulle helt och
hållet eller till någon större del
af-brinna, och dels till rätning och
utvidgande af stadens torg och gator
i den mån sådant, efter ombyggnad
af nu befintliga hus, kunde ske.
Enligt detta förslag skall staden
utvidgas åt vester, ehuru dess form
blifvit vackrare, om utvidgningen
skett åt söder, men marken på
södra sidan om nuvarande
byggnadsplanen är sidländ och sumpig samt
saknar affall för vattnet, med
alltför dålig byggnadsgrund, omöjlig
att torrlägga.
År 1664 erhöll staden det 33:dje
rummet bland Sveriges städer, 1735
hade den det 35:te, 1817 det 25:te,
1850 det 32:dra samt är f. n. (1877)
i afseende å folkmängden den 61:sta.
Folkmängden var 1754: 780, 1788:
830, 1810: 819 med 190 hushåll,
1832: 880, 1850: 1280,1870:158§,
1873: 1672, hvaraf 738 män, 1877:
1,764.
Invånarnes näringskällor äro
handel, sjöfart, handtverk,
industrijordbruk och trädgårdsskötsel, ehuru
alla numera utan egentlig betydelse.
Under sin välmagtstid hade staden
sin hamn belägen ett par tusen fot
utanför östertull. Densamma var
ännu 1522 så djup att den, såsom
redan nämdt, kunde emottaga en
örlogsflotta. År 1543 hade kronan
förrådshus här invid och ännu
under de första årtiondena af detta
århundrade funnos här tullhus och
åbodar, men några större farkoster
hafva med anledning af
vattendragets uppgrundning åtminstone icke
på omkring ett och ett halft sekel
hit uppgått. År 1553 var den
tull-pligtiga införseln 1,697 tunnor salt
och 5 skepp, humle samt föröfrigt
tullpl. inf. till ett värde af 39,138
mark, 1554: respektive 2,736 t:r
17 sk., 70,963 mark, 1555: 1794,
161; 30164; 1557: 1,638; 53; 55,893
och 1558: 1,184; 52; 28,556. Af
sistnämda summa utgjorde bl. a.
363 stycken kläden i värde uppg.
till 8,600 mark, 64 stycken, 3,500
aln. lärft och vadmal m. m. värda
3,900 mark, 291 stycken, 352 aln.
sidengewandt med tillbehör, värda
5,700 m., 84 tunnor, 14 fat öl,
prys-sing och mjöd v. 500 m., 10 åmar
*) Det största tillkommer Skeninge och derefter i ordning Linköping, Norrkö
ping och Wadstena.
17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
