Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tirserums socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274 Tirserums socken.
Tirserums socken.
1,437, 1870: 1,486, 1873: 1,532,
hvaraf 722 män och 1877: 1,493.
— Hemmantalet är 31 oförm. och
273’, förmedl. — Här finnes 1
flyttande folkskola och 1 småskola. I
den förra undervisas 137 och i den
senare 116 skolbarn; en undervisas
i ensk. skola.
Gårdar inom socknen äro:
Björ-kesfall 1, Björn torp 1/2, Boarp 1,
Bygdämne 1, Bänarp \/4, Böle 1,
Ekeberg 1, Ekeknoga */„ Elfsmålen
’/8 (Katarina Erengisledotter sålde
1331 sin halfva andel i Elifsmål
till sin bror Hemming), Falla 1,
Fermestorp tli, Gerarp ’/’t,
Gibbe-hult V4, Graf ’/a, Horfva ’/4, Hudda
’/4, Hult 2’/4, Håredal 1, Hökhult 1,
Klef Knutebo 4/„ Kolstorp l/4>
Kopperarp 1, Korparp ’/g,
Linne-berg */4, Linneryd l/4, Litslarp 3/g,
Loberg l/8, Norrhult */4, Orrekulla 1/4,
Råshult *(’,, Salfarp 1/4, Sevedstorp 1/4,
Someke 1, Sommenäs 2, Stakeryd ’/4,
Storarp 1, (se Stora rp och vidare
samma art. i tillägget) Söderhult 1,
L:a Tirserum ’/«? St. d:o 1, Arteflo
IVa, Örsgänge l1/,, Örsvik1/.; mantal.
— Förutom åker bruk idkas här
skogsbruk och något fiske. Här
finnas förutom flere husbehofsqvarnar 4
mjölqvarnar, 4 sågar, tegelbruk och
garfveri. Årliga utsädet är 1,020
t. spanm., 800 t. potatis och 8 t. lin.
Tydhisrum nämnes år 1300, då
biskopstiondena härstädes anslogos
till ett kanonikat i Linköping.
Åtminstone sedan flera århundraden
tillbaka är socknen annex till N. Wi
och hör sålunda till Ydre kontrakt.
Kyrkan är mycket gammal. År
1700 fann man i en af kyrkans
knutar ett pergament, å hvilket var
skrifvet: MCCC lcet Svane på
Thyd-hisrum bygga Kyrkio thesso S. Oluf
til cero, och gifvit till Prcestiboli södra
skog om thesso Kyrkio. Vid denna
tid, eller 1700, sågos ännu
lemningar å Prestkullen vid kyrkan efter
forna prestgården. Hon är af trä,
helt och hållet spånbeklädd samt
har flera tillbyggnader. Öfver ost-
ligaste fönstret på södra sidan af
högkyrkan är årtalet 1771 utlagd t
med spån. Förhuset, som nu står
på vestra ändan, stod till år 1860
på södra sidan, då det skall hafva
öfvertäckt årtalet MCCL i spån
anbragt öfver dåvarande porten, der
nu är ett fönster. Nämda årtal
säges ännu finnas qvar under
spån-klädnaden. Vid en reparation i det
inre af kyrkan 1816 nedrefs det
gamla stenaltaret, hvarvid man
under en fyrkantig sten, som var
inpassad i midten ofvanpå detsamma,
fann "några små knippor af glest
sidentyg, liknande flor, uti hvilka
voro förvarade bitar af mastix, aska,
brända ben och små metalliska
stycken", hvilka enl. Videgren "torde
varit lemningar af någon urna". Då
golfvet vid samma tid upptogs, fann
man derunder hackelse, hafra,
stycken af söm och hästskor, hvilket
antogs som en bekräftelse på den
gamla sägen, att kyrkan vid något
fiendtligt tillfälle varit använd till
stall. Altartafla saknas. Förut fanns
här en altartafla, uppsatt 1695, förest.
Kristi begrafning och uppståndelse.
Ett från Svinstad inköpt orgelverk
om 11 st. uppsattes 1860. Något
orgelverk hadte derförut aldrig
funnits. Predikstolen är från 1662.
Från katolska tiden förvaras här ett
rökelsekar af malm. Åtminstone
ännu i början af detta århundrade,
(måhända ännu), förvarades här en
bild af S:t Olof. Utanför kyrkan
har funnits en offerkälla, i hvars
närhet gudstjenst först skall ha
hållits. — Något torn finnes icke.
Ringklockorna hänga i en klockstapel.
Å den större läses å ena sidan:
Fast jag icke förmår att tala; dock jag
kallar
Med döda tungan min, er lefvande hit
opp
Till Herrans gårdar, der Guds helge And
hugsvalar
Dem trognom, att de ej må tröttna i sitt
loPP>
Men hinna äntlig fram till himlaporten
klara,
Säll äst du! om du dit kan rätta vägen lära.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
