- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Senare delen. M-Ö /
278

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjällmo socken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

278 Tjä||rnö socken.

samt fiske. — Inom socknen hålles
torgdag i oktober och december.
Förr hölls här marknad i februari
af Linköpings och i aug. af Skeninge
stads borgerskap. Af större verk
märkas här: Hättorps
stångjerns-bruk, Lämneå stångjernsbruk,
jern-manufaktur- samt valsverk,
Skön-narbo stångjernsbruk, Kristinefors
stångjernsbruk och manufakturverk.
Dessutom finnas här 3 tegelbruk, 2
garfverier, 1 ölbryggeri samt flera
sågar och qvarnar.

Fordom och ännu på 1600-talet
hörde en del hemman under
Gode-gårds bergslag; andra hafva hört
till Hällestad. Ödelagda jerngrufvor
äro Mås- och Rönbäcksgrufvorna,
Urberget och Nyberget på Markebo
och Österby egor. År 1683
förekommer här en bergsmanshytta,
Sli-parehyttan, som ännu på 1750-talet
emellanåt var i gång. Vid denna
tid fanns äfven en hytta vid
Hätt-torp. År 1825 fanns här ingen.
Vid Kristinefors var på 1850-talet
en ny påbörjad men fortsattes icke.
Vid Grytbäck samt på flera ställen
fanns på 1750-talet hamrar, som
sedan långliga tider äro nedlagda.

(Om stångjerns- och
manufakturverkens tillkomst m. m. hänvisas
till de särskilda brukens artiklar.)

Tielmo omtalas 1369 såsom
hörande till Bobergs härad. Räkna-1
des 1536 till Westanstångs prosteri,
1558 dels till Gullbergs och dels
till Bobergs samt 1683 jemte de
nästgränsande till Bråbo h:d. I
kyrkligt hänseende är socknen ett
konsistorielt pastorat af 2:dra klassen.
Kyrkan är af sten, med 5 fots tjocka
murar. Ett å stora kyrkdörren
utskuret årtal, 1499, torde utvisa
kyrkans ålder eller åtminstone en
undergången reparation. Genom
tillbyggnader 1704 åt norr och 1758
åt söder är hon en korskyrka.
Förstnämda år utvidgades äfven
sakristian. Genom reparationer, senast
på 1860-talet, är kyrkan nu i
modern stil. Altartaflan är målad 1806

Tjä||rnö socken.

af Hörberg, föreställer Kristi
uppståndelse samt är hitskänkt af
brukspatron Per Wassrin till Skönnarbo.
Den gamla altarprydnaden förvaras
ännu och består af ett altarskåp, i
bildhuggeriarbete framställande
nattvardens utdelande m. m. Den
förärades hit 1726 af fröken Isabella
Orcharton på Hagvik. Orgelverket
är inköpt, och härstädes uppsatt 1741,
från Upsala, der det förfärdigades
efter 1702 års brand. Det hade
ursprungligen 16 stämmor, men vid
en reparation 1788 borttogos 6. En
graf för familjen Adlerklou
murades 1704 men igenfylldes 1796. År
1705 upphängdes här ätten
Adler-klous och 1805 Lagersvärds
sköldemärke. Bland äldre minnen
förvaras en dopfunt af messing på 3
fötter och ett stort krucifix med
evangelisternas sinnebilder och namn på
armarnes ändar. Vid kyrkans v.
ända uppfördes år 1767 ett
fyrkantigt torn af sten med 100 fots höjd,
öfver 20 fots bredd och längd samt
6 fots tjocka murar. Ringklockorna
hängde förut i trästapel, nu här. A
den större klockan, gjuten 1445 och
omgjuten 1712, läses bl. a. Audite
voco vos ad sacra venite. Den
mindre är gjuten 1682 och omgjuten
1751 och 1813.

Afst. från kyrkan till Linköp. är
4,6 mil. — Generalvisitation
försiggick senast 1850 och 1875. —
Kyrkokassan uppgick 1874 till kr. 254: 89.
— År 1767 stiftade brukspatron
Karl Tisell ett fattigmagasin
härstädes. Socknen har dessutom af
Ti-sellska slägten flera gånger blifvit
ihågkommen med rika gåfvor.

Några fornlemningar finnas här
icke. Socknen har i uråldriga tider
helt och hållet upptagits af
skogbygd. Braut Anunds död förlägges
hit (se vidare artikeln Tyleskogen).
Tvenne gölar, belägna en half mil
från hvarandra, kallas Garpe gölar
eller pölar, såsom det förmenas efter
någon fejd med tyskt krigsfolk.
Under förra hälften af 1700-talet har

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:16:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/osterlex/2/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free