Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torönsborg, säteri - Tranberga, säteri - Trehörna socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290 Tranberga.
vassa V2, Yttergårda 1, Svensmarö
7/8, Muggetorp 1/i, Målma 1/s, Rövik
1/i och Karsvik 72 m., allt frälse
samt Bostebo l1/2 rå och rör eller
tills. 143/4 m. samt 13
dagsverkstorp, 2 båtsmanstorp och 9
lägenheter. Dulsvik, Hornö, Muggetorp,
Målma, Rövik och Bostebo, tills.
83/s m. äro under eget bruk.
Öfriga hemman äro utarrenderade och
utgöres arrendet dels med
penningar, dels med arbetsprestationer Vid
Bostebo finnes en mindre qvarn,
afsedd för groppmäld för gårdens
behof. Taxeringsvärdet var 1873:
279,000 kr. Arealen är 6311, åker,
649 äng och 2,899 skog- och
hag-mark, hvaraf 400 t. åker, 200 t.
äng under eget bruk; resten till de
öfriga hemmanen och torpen.
Skogen 1,200 t. är indelad till
trakthuggning och återväxten
beräknad till 120 år. Afst. är till
kyrkan 0,3 och till Söderköping 3,3
mil.
Tranberga, säteri i Torpa s:n af
Ydre b:d. Tranberga omnämnes i
ett räfstebref af 1454, af hvilket
man finner, att gården blifvit
pantsatt till systraklostret i Skeninge,
men såsom det sades "svikligen
för-pantad". Enligt den häröfver
af-kunnade domen ser man, att gården
åtminstone tillsvidare stannade i
klostrets ego. År 1621 kallas den
konungens arf och eget. Kallas
sedermera dels skatte, dels krono,
f. d. klosterhemman. Köptes 1642
af kapten Knut Ulf och tillhörde
1683 som säteri sonen, löjtn. Anders
Ulf († 1705), derefter hans enka
Maria Ulfsax, 1725 deras dotter
Edela Katarina, som var gift med
sin faders kusin, löjtn. Jöran
Armsköld. Hon försålde gården till
kapten Karl Joh. Fahnehjelm (†
1770). Tillhörde 1786 prosten Bocks
(Barcks?) arfvingar, 1818
frälse-kamereraren P. J. Spaak, 1825 dess
arfvingar, som försålde egendomen
till kronobefallningsman Åberg, hvars
son, godsegaren "Viktor Åberg, genom
Trehörna socken.
arf f. n. är egare. Arrenderas af frih.
G. von Gedda.
Hufvudbyggnaden är af trä i en
våning med frontispis och har tills.
11 rum och kök. Egendomen
består af l1/2 m. frälsesäteri och 1/t
m. skatte. — Afst. till kyrkan 0,75.
till Tranås j.-v.-st. 0,s och till
Eksjö 4 mil.
Trehörna socken i Lysings h:d.
Den del af socknen, som hör till
Östergötland, gränsar i v. och nordv.
till Åby samt i ö. till Rinna. Den
öfriga delen tillhör N. Wedbo h:d
af Jönköpings län. Arealen är 0,25i
qv.-mil, hvaraf 0,oi2 vatten eller
5,531 tunnl. = 30,970 qv.-ref
fastland. Uppg. till hush.-sällsk.
upptaga 5,980 t., hvaraf
440 t. åker och odlad jord
1,780 „ äng, samt
3,760 „ skogbärande mark.
Marken är uppfylld af berg.
Rådande jordmånen är sandmylla och
örjord med klappersten äfvensom
något svartmylla. Af insjöar
märkas Trehörningen, Svarten,
Wang-sen, Flugebosjön m. fi. — Ännu år
1759 fanns här endast en ridväg,
men detta år började en vagnväg
att upprödjas. Allt måste denna
tid transporteras på hästryggen, enär
någon körväg icke fanns närmare
någondera sidan af socknen än på
en och en half mils afstånd. Den
1759 påbörjade vägen kommer från
Rök och Åby, går i sydsydvestlig
riktning till Linderås förbi kyrkan.
I norr en väg från Rinna.
Folkmängden var på 1750-talet
omkr. 460, 1790: 608, 1810: 585,
1830: 720, 1850; 805, 1870: 635,
1873: 659, hvaraf 333 män och
1877: 628. Till länet höra 8
mantal. — I sin helhet har socknen 1
flyttande folkskola och en småskola.
I den förra undervisas 114 och i
den senare 10 skolbarn; 14 underv.
i hemmet och 1 saknar underv.,
till följd af naturfel.
Gårdar inom socknen äro:
Fogel-torp 78» Ekeberg med Lassarp 1,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
