- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Senare delen. M-Ö /
293

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tuna, egendom i Rydstads s:n - Tuna, egendom i Nykils s:n

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tuna.

Tuna.

293

ofvannämnde manbyggnad, är enligt
inskrift öfver de tvenne ingångarne
uppförd åren 1751 och 1752.
Densamma, som blott är en våning hög
men temligen lång, har fyra olika
rum, hvilka af gammalt kallas
ryttmästare-, beridare-, rust- och
trum-petarekamrarne. Såväl i förstugan
som i rust- eller beridarekammaren
synas i taket spår af målningar,
framställande Bach us på tunnan, ett
älskande par m. m. Ofvannämde
benämningar på rummen äro upptagna
i gamla syneprotokoll. Ett stall,
som fordom varit afsedt särskildt för
tjenstehästar, har funnits till senare
tider. Nuvarande hufvudbyggnaden
är en äldre, obetydlig
envåningsbyggnad af trä. Egendomen,
belägen nära Roxen, består af 57/ß m.
krono. Fiske har af gammalt icke
tillhört något annat hemman i
socknen än Tuna. Afst. till Linköping
är 0,9 mil. ,

Tuna, egendom i Nykils s:n af
Walkebo h:d. Tuna hörde under
katolska tiden till Vadstena kloster.
Donerades på lifstid d. 27 juli 1628
af k. Gust. Adolf fritt från alla
utlagor med undantag af
boskapsskatten och qvarntullen till sin
"trotjenare korporalen under ett kompani
östgöta ryttare Henrik Churlander *)
för flitig och trogen tjenst." Efter
hans död anhöll hans enka om
förlängning å denna donationstid,
hvilket äfven genom bref af den 14 okt.
1645 tillerkändes henne för hennes
mans långliga och trogna
krigstjen-ster samt derför att gården två
gånger vådligen blifvit afbränd och med
båda deras bekostnad uppbyggd. År
1649 erhöll riksfiskalen Samuel
Kylander skatterättigheten på samma
gård, men densamma "revocerades"
kort derefter af anledning, att asses-

soren Ekegren redan 1647 erhållit
"expektans" å gården. Under tiden
eller 1650 hade emellertid
Kurlanders enka, som ej hade kännedom
om Ekegrens expektans, för 300
riksdaler köpt skatterättigheten af
Kylander. I köpebrefvet härom
kallas hon "gudfruktig danneqvinna
En-kian H. Kirstin Hemmingsdotter, Sal.
Gornethens Hindrik Kurlanders
ef-terlefverska". Från 1655 och till
sin död rustade hon för Tuna
"såsom för lifstids frihets hemman."
Efter hennes död 1657 erhöll hennes
son Gregorius, som ändrat namnet
Churlander till Kurman, samma år
krigskollegii konfirmation å
rusthål-let, för hvilket han äfven sjelf var
ryttare. I början af 1660-talet
uppstod tvist om rättigheten att rusta
för Tuna emellan ofvannämde
krigs-fiskalen Kylanders son, refendarien
Jonas Kylander och Gregorius
Kurman. Genom k. bref af den 16 nov.
1663 tillerkändes dock gården
Kurman och hans efterkommande, så
länge de behörigen kunde uppehålla
rustningen. Gregorius tjenade äfven
sjelf som ryttare för gården, liksom
hans fader, hvilken enl. ett
häradsbevis af 1663 hade i "samfalliga
trettiosju åhrs tidh för samma gårdh
tjent till häst både för gemen,
Cor-pral och Corneth". Mot slutet af
1600-talet tillhörde äfven en del af
Tuna Gregorii broder Grels
Hindersson Curman. Grels synes varit en
för sin tid framstående man af sitt
stånd. Han var nämdeman och vid
1680 års märkliga riksdag ledamot
af bondeståndet, samt blef vid samma
riksdag utsedd deputerad i den då
nedsatta kommissionen för
granskningen af administrationen under k.
Karls minderårighet. Är 1709
tillhörde Tuna Bengt Grelsson Curman,

dock alltid ofullständigt och ofta illa utfördt. Den senaste reparationen,
verkställd på 1860-talet, var endast en tillfällig hjelp att skydda huset från förfall till
ruin. Fönsterkarmarne blefvo då borttagna, och fönsteröppningarne forsågos med
träluckor. Spåntak pålades i stället för det förutvarande tegeltaket. Flera
takstolar äro f. n. nedfallna i öfra våningen.

*) Slägten skall ha inflyttat till Sverige från Kurland.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:16:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/osterlex/2/0293.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free