- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Senare delen. M-Ö /
299

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tåby socken - Tåkern, sjö - Tångarp, säteri - Tångby, egendom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tåkern.

Tångby.

299

lig hofhållning" *). På 1840-talet
gjordes här i närheten fynd af
brakteater (se vidare art. Söderköping).
Vid Mem finnas äfven spår till
befästningar.

Postadress: Söderköping.

Tåkern, sjö belägen nära Ombergs
östra sida och Dagsmossen. Sjön
hade förr en längd mot ostnordost
af 1 och en bredd af 0,25—0,75 mil
med ett djup af 5—11 fot. Men
på 1840-talet företogs en sänkning
af 6 fot af sjöns vattenyta, så att
dess areal nu utgör 0,369 qv.-mil.
Detta sänkningsarbete, som
afslutades 1847, medtog en kostnad af
87,596 kr. hvarigenom en areal af
3,328 tunnland kom i dagen.
Sedan nämde år har en af strandegarne
väld delegation alltid haft vård om
sjöns utlopp till Mjölna å äfvensom om
det sagde utlopp omgifvande,
strandegarne gemensamt tillhöriga område.

Tångarp, säteri i Asby s:n af Ydre
h:d. På 1380-talet köpte
häradshöfdingen Giurd Carlsson Foot en
lott i Tångarp, hvilken likväl
bortbyttes 1387. År 1593 utfärdade
Per Bagge af Söderby ett intyg att
Sven Nilsson (Slätte) fått Tångarp
’"’igenn utaff Koningh Maijtz till arff
och eijett thij hann war aldrigh
någott kronegodz, Titan dett war
giftvitt under Asbij kijrkia". Egdes
1683 och 1700 af ryttmästaren Knut
Patkull, 1725 af käns systerdotter
fru Katarina Armsköld († 1730),
som 1714 blef enka efter majoren
Johan Stråle. Öfvergick sedermera
genom arf och köp till löjtnanten
Karl Söderberg, som var egare 1744.

Tillhörde omkr. 1760 dåv.
lifdra-banten, sederm. majoren Joh. Georg
Söderberg, 1786 majoren Adolf Durée,
1820 och 25 hans måg, löjtnanten
Karl Adolf Aminoff († 1858), gift
med Jeannette Gustafva Durée (†
härst. 1848), 1850 deras måg,
pa-storen J. Hanell och slägten
Aminoff, 1852 possessionaten Gust. Hjälm.
Gyllenram, som 1876 försålde
egendomen till nuvarande egaren,
possessionaten Konstans Edvard Du
Rietz för 45,000 kr.

Egendomen, belägen vid sjön
Tången, består af Tångarp 1 m.
frälsesäteri och Åslycke V2 m. frälse
med två qvarnar samt är bev. tax.
till 55,500 kr. Sädesproduktionen
är i medeltal 200 t:r jemte lin och
rotfrukter. Af djur framfödas omkr.

3 hästar, 17 kor, 6 oxar, 10
ungkreatur och 24 får. Två torp och

4 mindre lägenheter hithöra. — Afst.
till kyrkan 0,25, till ångbåtsbrygga
vid Sommen 0,5, till Tranås j.-v.-st.
2,25 och till Eksjö 3,25 mil.

Tångby, egendom best. af 1 m.
frälse i Asby s:n af Ydre h:d. Har
hört under Norrby till 1680 som rå
och rör men 1686 som frälse. Hörde
1700 och 1725 under Ribbingshof.
Egdes 1786 af fru Durée, 1825 och
1832 af majoren Axel Fredr. Rothlieb
(† 1849), som var gift’med en
dotter till majoren Ad. Durée. Genom
rothuggning, afröjningoch mossodling
förbättrade han egendomen. Tillhörde
1850 enkeprostinnan Ringquist, 1852
Arved Ringquist, 1863 en bonde men
1871 och ännu possessionaten Konst.
Edv. Du Rietz."

*) Man får dock icke föreställa sig, att dylika befästningar, hvilka i folkets
mun alltid kallas "borgar", alltid varit tillhåll för forna tiders konungar och
mägtige. Dylika platser voro oftast endast tillhåll för äfventyrare, som här lefde
inneslutna och beredda att försvara sig emellan deras mord- och
plundringsutflykter. "Ty hvad man än har påstått," säger Hofberg i sitt arbete om Nerikes
gamla minnen, "och hvad folksägnerna än må ha att berätta om, huru den eller
den konungen haft sin förskansning på det berget gent emot fienden, som haft
sitt läger pä ett annat berg o. d., något annat än formliga röfvarenästen ha de
aldrig varit dessa gamla borgar, eller tillhåll for personer, som af en eller annan
orsak stått på den fot med samhället, att de måst likt örnar bygga sina bon på
de otillgängligaste ställen och gömma sig undan i ödemarkerne, när faran för
vedergällningsrätten synts dem alltför hotande."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:16:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/osterlex/2/0299.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free