Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wadstena, stapelstad - Donationer, pensionskassor - Banker - Slottet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Räntan utbetalas af drätselkammaren
och fördelas af befullmägtigade bland
till understöd berättigade delegare.
Efter samtlige delegarnes död
tillfaller kassan staden utan några
vidare vilkor.
2) Borgerskapets äldstes
pensionskassa utgjorde den 31 december 1875
461 kr. 45 öre. Understöd ur
densamma utdelas till deraf i behof
varande delegare; och
3) Den gamla Fabriks- och
Handtverksföreningens kassa, hvilken den
31 december 1875 hade ett kapital
af 500 kr. 63 öre. Ur denna kassa
utdelas äfven understöd till af sådant
berättigade.
Inom staden märkas: Vadstena
enskilda bank, sparbank från 1839,
i hvilken vid 1878 års räkenskapers
slut insättarnes fond uppgick till kr.
357,444: 79 fördelade på 1,921
delegare. Sparbankens egen fond var
vid samma tid kr. 28,992: 59,
hvadan de båda fondernas sammanlagda
behållning vid 1878 års slut var kr.
386,437: 38, och utgjordes af:
kontant i kassan 4,144:50, inventarier
78: 79, räntebärande obligationer
97,000 kr., fordringar af kommuner
31,160 kr., d:o mot namnsäkerhet
126,774:09, d:o mot aktier 29,600
och mot inteckningar 97,680 kr.;
arbetareförening med 143 ledamöter
vid 1878 års slut och en kassa af
kr. 1,073: 86, i hvilken summa
ingår aktier för 500 kr. i föreningens
byggnadsfond. Föreningens
sjukhjelpskassa hade ett belopp af 1,211:
10, hvari ingår aktier i
byggnadsfonden för 200 kr. Boksamlingen
bestod af 123 band; fabriks- och
handtverksförening,
nykterhetsförening, från 1878; boktryckeri,
hvarifrån 3 g:r i veckan utgifves
Vadstena läns tidning, etc.
Förutom kyrkan finnas i staden
följande anmärkningsvärda
byggnader:
Slottet, äfven kalladt Vettersborg
eller Vadstena hus, grundlades af
k. Gustaf I år 1545 invid Vetterns
strand, såsom det säges, å samma
plats der kon. Valdemar Birgersson
redan i midten af 1200-talet skall
ha uppfört en borg, som dock 150
år efter anläggningen var så
förfallen, att sten af densamma användes
till klosterbyggnadernas
uppbyggande. För att erhålla plats för denna
storartade byggnad lät kon. Gustaf
undanrödja flera gårdar, hvaremot
borgarne erhöllo i ersättning
klostrets hela jordrymd åt söder.
Byggnaden uppfördes af ingeniören
Bullgrim och byggmästaren Jakob Wee,
och användes till densamma sten från
de utdömda klostren i Skeninge och
Alvastra. Den har utgjorts af en
större fyrkant, med runda hörntorn.
Dessa torn hålla i diameter omkr.
25 f., hafva vid pass 10 f. tjocka
murar med en mängd slottsgluggar
i fem våningar. Emellan hörntornen
å norra sidan är hufvudbyggnaden,
och å de andra sidorna voro förr
in- och utvändigt murbeklädda
jordvallar, innehållande kasematter med
skottgluggar. Dessa vallar hade
lika höjd med hörntornens
omgifningsmurar. Såväl tornen som
vallmurarne af tuktad gråsten.
Utomkring omkr. 75 fot breda
vattengrafvar, hvilka å tvenne sidor voro
stängda från Vettern genom en
körväg. Af allt detta återstår nu
endast hufvudbyggnaden och
hörntornen. I och för den nya
hamnbyggnaden borttogos vallarne, och
grafvarne fördjupades. Enl. Suecia
Antiqua & Hod. förde 1706 en träbro
med vindbrygga till slottet, vid
början af nämde bro var ett porthus
med tornspira i samma stil som
slottets tornspira. Dessutom stodo i
borggårdens sydö. och sydv. hörn
fyrkantiga, smala torn, lika höga
som rundtornen, och i likhet med
dessa försedda med kupolformiga tak
med spiror. Dessa torn qvarstodo
ännu 1817 men funnos icke 1851.
Hufvudbyggnaden består af ett
midtparti, som höjer sig såsom ett
ofantligt torn mellan sidopartierne och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
