Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wadstena, stapelstad - Slottet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
323 Wadstena.
Wadstena.
begagnades nu för att mynta
penningar till krigsfolkets aflöning. Dessa
mynt, kallade unionsklippingar, buro
i pregeln en väse med hertiglig krona
ooh bokstäfverna J och C hopbundna,
betecknande att de skulle styra
gemensamt, om de besegrade
konungen. Mynten kallades af folket
blods-klippingar, enär till desamma äfven
användes det silfver, konung Erik
gifvit grefvinnan Märta
Leijonhufvud till försoning för hennes mans
och hennes söners mördande,
hvilket silfver hon nu lånat hertig
Johan. Slottet led vid detta tillfälle
betydliga skador men iståndsattes
sedermera af Johan III år 1576, då
murar och vallar förbättrades. —
År 1597 tog hertig Karl Wadstena
slott i besittning från Arvid
Stenbock, och då Sigismund uppfordrade
detsamma, blefvo hans utsända
emot-tagna med eld från vallarnes kanoner.
— År 1609 öfverlemnades
Östergötland m. m. såsom hertigdöme till
Johan 111:8 son, hertig Johan.
Öfverlemnandet försiggick med en
ovanlig högtidlighet å Wadstena
slottsgård den 16 maj nämda år. Vid
hertig Johans död härstädes 1618
öfverlemnades slottet till k. Karl
X:s broder falzgrefven Adolf Johan,
som mot vederlag af Bråborg
lemnade det till lifgeding åt drottning
Kristina, sedan hon afsagt sig
kronan. Vid hennes död 1689 blef det
anslaget åt drottning Hedvig
Eleonora, som innehade detsamma till sin
död 1715. Vid denna tid funnos ö.
och v. om vindbron tvenne hus, af
hvilka det ena, kalladt
drottningbyggnin-gen, beboddes såväl af dr. Hedvig
Eleonora som sedermera af dr.
Ulrika Eleonora, under hvilken senare
tid k. Karl XII, efter sexton års
skilsmessa, härstädes 1716 besökte
sin syster. Han säges vid detta
tillfälle i sporrstreck ridit uppför en
af slottstrapporna. Denna byggnad
*) Verkstäderna voro förlagda till nedersta eller källarvåningen, och
flyglarna användes ’till bostäder. 1 en af de sistnämda hölls gudstjenst för de
franska reformerta arbetarne.
beboddes äfven en sommar af
polske konungen Stanislaus, då han
efter slaget vid Pultava måst lemna
sitt rike. Den midt emot belägna
"hauptmansbyggningen" beboddes en
tid af enkedrottning Hedvig
Eleonoras befallningshafvande öfver
Wadstena län samt sedermera af Ulrika
Eleonoras hofstat. År 1738 upplät
nämda drottning slottet till
inrättandet af ett adligt jungfrustift, och vid
1747 års riksdag bestämdes, att
slottet, medan det ännu var möjligt,
skulle undergå reparation och
inredas till bostad för de adliga
jungfrurna. Af brist på medel förföll
dock saken (se nedan). Från denna
tid lemnades slottet åt sitt öde och
förföll alltmer. Från 1751 har
slottet delvis begagnats till
sädesmagasin. År 1753 inrättades här, såsom
redan nämdt, en kammarduksfabrik *)
men förflyttades snart, och blef
slottet i stället inredt till kronobränneri.
Enligt en samtidas berättelse
befunnos sommaren 1780 slottsgrafvarne
"fulla af mäsk och dränk samt
källar-ne uppfylda af osåldt och
obegärligt kronobränvin, som till 100,000
kannors mängd var kronan en
onyttig skatt". Genom hamnens
anläggning förstördes och vandaliserades
delar af slottet ytterligare, men
samtidigt beviljades äfven anslag till
iordningställande af sjelfva
hufvudbyggnaden. För statsmedel göras ännu
årligen smärre reparationer till ett
belopp af några hundra kronor.
Länets landtbruksmötet för hvilka i
senare tider delar af slottet och
slottsborggården blifvit använda som
expositionslokal, hafva dessutom
bekostat en del fönster m. m. År 1876
upphörde slottet att användas som
spanmålsmagasin. Huru obetydlig
den vinst var, som kom staten till
godo genom att uthyra detsamma
för nämda ändamål, kan man se af
det anbud, som afgafs vid den sist-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
