Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wadstena, stapelstad - Kyrkor och kloster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336 Wadstena.
Wadstena.
kors. Hålen, som utan tvifvel
betyda Kristi fem sår, äro mycket
slitna genom vidröring, ett sätt
hvarigenom dte katolska visade Kristus
en helig vördnad. Å n. sidan af
samma ingång läses: Ave Maria
grac[ia] ple[n]a tu Bene[di]c[t]a
patris. Haldansson. Här tinnes
äfven ett måladt porträtt af S.
Birgitta. I sakristian visas förutom
kyrkans silfver m. m. äfven S. Birgittas
och S. Katarinas ben. Desamma
äro tillsammans med en mängd
tyglappar inlagda i ett skrin betäckt
med rödt sammet, prydt med större
och mindre, förgylda och drifna
silf-verplåtar af olika form. Benen, som
till antalet äro 26, bestå enligt
Sä-ves uppgift af 5 lårben, af hvilka
ett par 17 tum långa, en tredje
lårpipa, förvuxen genom sjukdom 162/s
t. lång samt 2:ne, af hvilka en är
afbruten, 20 t. långa; ett hälben, 2
särskilda delar af bäcken, 4
fragment, 5—7 t. långa, af ben- eller
armpipor; 6 underbenspipor, af
hyil-ka ett är vida större än de öfriga
(17 tum lång); 4 öfverarmsben, en
klenare underarmspipa, lO1/^ t. lång;
öfra delen af en öfverarmspipa (7 t.
lång), öfra delen, till öronen och
ögonbrynen af ett kranium (S:t
Katarinas?) och blott öfre
hufvudskålen (utom tinningbenen), som enl.
uppgift varit S. Birgittas.
Wide-gren omnämner efter Palmsköldska
samlingarne, att Birgittas och
Katarinas ben antingen hemligen
begraf-des på Karl IX:s befallning år 1599
eller ock år 1608 bortfördes till
Polen af Lars A:son Rålamb. Huru
härmed än förhåller sig, synes lätt,
att benen äro helgonlemningar. Sten
och Ture Bjelke öfverlemnade år
1412 i Wadstena ett skrin af
silfver, som vägde nära 4287/s mark
rent silfver (något öfver 150,000
kronor), men Johan III använde
detsamma 1573 till rikets behof. Han
återgaf 1582 dock ett lika godt. Då
S. Katarinas likkista 1489 upptogs
ur grafven, nedlades hennes
hufvudskål, käk och armben i särskilda
kärl, men det öfriga i ett mindre
skrin, hvilket sattes inuti ett annat,
hvilket var prydt med silke, silfver,
guld och ädla stenar. Denna
högtidlighet försiggiek i närvaro af
riksföreståndaren Sten Sture,
erkebiskopen, fyra biskopar med flere
landets förnämste. År 1514
påbörjade magister Johannes Mens i
Wadstena ett skrin för S. Katarinas ben.
Af detsamma tillgrep k. Gustaf I
1524 fem silfverplåtar, som vägde
103 mark 10 lod. I sitt nuvarande
skrin nedlades benen först 1773.
Huru högt Birgittas ben skattades,
förstås, då man vet att bitar af dem
utdelades som kostbara gåfvor, och
att de, som mottogo dem, till deras
förvarande alltid anskaffade dyrbara
kärl.
Stadens griftegård är belägen
utanför östra gafveln af kyrkan. Inom
kort kommer dock en ny att
anordnas utanför staden. —
Generalvisi-tation försiggick senast 1866. År
1874 uppgick Wadstena och S:t Pers
gemensamma kyrkokassa till kr.
1,770: 38. Nämda socknar begagna
gemensamt denna kyrka.
S:t Petri eller den gamla
stadskyrkan, som var byggd af tegel och
derför kallades rödkyrkan, nedrefs
år 1829. Redan före klostrets
uppförande fanns här en sockenkyrka,
invigd åt S:t Petrus. Stadskyrkan
afbrann 1423, hvarefter ett nytt
tempel uppfördes 1464, hvilket äfven
helgades S:t Petrus. Yid branden
1480 skadades detsamma, och först
1524 var den vid nämda tillfälle
betydligt förstörda ö. gafveln åter
färdig. En sakristia blef tillbyggd
1590*). Till östra gafvelns
förbättrande beviljades 1692 en allmän
kollekt. Kyrkan bestod af ett långhus
*) Sakristian, som under de senare tiotalen af år blifvit använd till
gymnastiklokal för elementarläroverket, nedrets 1876,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
