Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wadstena, stapelstad - Kyrkor och kloster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342 Wadstena.
Wadstena.
messdjeknarne en hvit cirkel med 4
röda tungor och lekbröderne ett
hvitt kors med fem röda tygbitar.
Sof bädden bestod af halm, som
skyldes af ett vadmalsstycke med ett
hyende och ett örngott med hvitt
lärftsöfverdrag under hufvudet.
Täcket var af vadmal eller skinn.
Lakan och bolster fingo i allmänhet
ej begagnas, utan man låg i den
hvita underklädnaden. Genom
muren gick en värmeledning.
Vid klostrets första öppnande var
det fru Katarina, Birgittas dotter, som
inöfvade nunnorna efter klostrets
lagar. Katarina, som gjort till sitt
lifs uppgift att fullborda sin moders
verk, dog dock redan innan klostret
hann sin fullkomning. Efter fem
års besök i Italien för att verka för
sin moders helgongörande återkom
hon till Wadstena, der hon dog 1381.
Bland systrarne märkas flera
högättade fruar och jungfrur, såsom
Ingegerd Knutsdotter, Birgitta, kon.
Karl Knutson dotter, Margareta
Bosdotter (Oxenstjerna), Ingeborg,
dotter af hertig Gerhard VI af Slesvig,
Birgitta, riksföreståndaren Sten
Stures dotter m. fl. Att likväl hög
börd inom klostret icke särskildt
skattades, visar sig redan 1403, då
en ringa borgardotter valdes efter
den högborna Ingegerd till abedissa.
Flera personer från Norge och
Danmark och till och med en qvinna af
saracensk börd • vunno här inträde.
Bland bröderna höra de högättade
endast till undantagen. I allmänhet
visade de store sitt deltagande för
orden genom frikostiga gåfvor. Ofta
blef äfven klostret mötesplats för
dem, som nitälskade för fru
Birgittas stiftelse. Då dessa män ofta
äfven voro de i det politiska lifvet
deltagande, fick klostret på så vis
äfven en viss betydelse i verldsligt
hänseende. Inom litteratur och konst
m. fl. områden funnos här många
framstående män. Så nämna vi,
förutom de flere, som blefvo biskopar,
Johannes Haquinus, klostrets
inviga-re, som 1422 blef erkebiskop i
Upsala och Johannes prest, en af de
äldsta Wadstenabröderna, en andlig
talare, inom klostret kallad den
andre Krysostomos och som i det
närmaste kunde hela bibeln utantill
samt samlade flera band af
predikningar, Olaus Guthoni, bekant för
sina kollegier i teologi, logik och
fysik, m. fl. Att bröderna föröfrigt
idkade lärdom, kan man lätt inse
af deras minnesbok. Redan 1495
hade klostret ett boktryckeri, som
då afbrann. Mycken tid upptogs
med afskrifning af böcker och en
stor del af vår medeltidsliteratur har
på så vis kommit oss tillgodo- Som
vetenskapsman och konstnär
utmärkte sig Petrus Dasypodius, som år
1406 till Upsala domkyrka
förfärdigade ett urverk för 7Ö0 mark, och
hvilket visade dagar, timmar och
minuter, månens af- och tilltagande
samt solens och planeternas gång
under årets lopp. *) Å brödernas
klosterhus fanns äfven ett urverk,
förfärdigadt af en Wadstenamunk. I
byggnadskonsten voro, såsom redan
ofvanför är omnämdt, flere mästare.
Bröder blefvo äfven sände utomlands
att uppbygga de Birgittinerkloster,
som der anlades. Brodern
Thyrgil-lus härifrån arbetade en tid som
murmästare å domkyrkan i Upsala.
Om systrarnes sysselsättning har man
sig mindre bekant. I betydlig mån
upptogs tiden naturligtvis af
andaktsöfningar i kyrkan, i hvilken en
likbår vid dörren och en öppen graf
i midten påminde om all tings
förgänglighet. Allt försiggick i största
tystnad. Endast en del af
eftermiddagen hade systrarne rätt att
samtala inbördes. Den, som ingått
i klostret, hade icke mera rätt att
gå utom klostermurarne. Besök fö-
*) Detta urverk förbättrades sedermera af Polhem men förstördes vid
kyrkans brand 1702.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
