Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wists socken - Wists kyrkoherdeboställe - Wreta klosters socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
368
Wists socken
Wreta klosters socken.
Å ]illklockan ifrån 1669 läses:
Ego campana nunquam denuncio vana,
Dum trahor audite voco vos ad gaudia
vitæ.
Afst. från kyrkan och till Linköp.
är 1 mil. — Gen.-visitation
försiggick senast 1864. — År 1874
uppgick skolkassan till 150 kr.;
kyrkokassan hade en skuld å 540 kr.
Donationer för åldriga fattiga finnas
afse-kret. Erik. Gust. Petre och hans
maka Märta Timan från 1763, och af
ofvannämde löjtnant Sandberg.
Af fornminnen omtalas
förskansningar norr om Säby nära
Garpe-kärret, der man tror fiendtliga
tyskar blifvit slagne. Under 1700-talet
fann man här hufvudskallar och
andra menniskoben äfvensom hästskor.
Föröfrigt märkes här den s. k.
Bosholmen (se Säby II- sid. 248).
Postadress: Wist.
Wists kyrkoherdebost. best. af 1
m. äfven kalladt Räftomta, beläget
vid Stångån invid kyrkan. Årl.
utsädet 13 t:r höst-, 20 t. vårsäd
jemte rotfrukter.
Wreta klosters socken i Gullbergs
h:d gränsar i n. och nordo. till Ljung
och Stjernorp, i ö. till sjön Roxen,
i v. till Flistad samt i s. till
Svartån under en sträckning af nära 0,75
mil mot Kaga och Ledebergs
socknar. Arealen är 0,471 qv. mil,
hvaraf 0,397 fastland eller 9,188 tunnl.
= 51,450 qv.-ref. Uppg. till hush.
sällsk. upptaga 7,921 t., hvaraf
4,852 t. åker och odl. jord
836 „ äng, samt
2,233 „ skogbärande mark.
Socknen, som till största delen är
slättbygd, har närmast Svartån en
fjerdedels mil inåt landet sänk mark,
liksom delvis utmed Roxen. Längre
in höjer sig landet så småningom.
Förutom vid utloppet äro de
hithörande stränderna af Motala ström
temligen högländta. Rådande
jordmånen är svartmylla och sand.
Genom socknen går en väg från
Linköp. öfver Svartån till kyrkan,
Sjö-gestads tingställe och Ljungs socken.
Vid Sjögestad utgår en väg till
Flistad och vid kyrkan en till Bergs
gästgifvaregård, kanal, post, och
telegrafstation (se art. Berg).
Folkmängden var o. 1754 o. 2,200
i Wreta och Stjernorps socknar, som
då hörde tillsammans, 1810
likaledes 2,895,1830 i Wreta ensam 2,077
1850: 2,434, 1870: 2648 på 627
hushåll, 1873: 2751 hvaraf 1,336 män
och 1877: 2677. — Hemmantalet är
905/j4 of. och 653/8 förm. Af
folkskolor finnas 1 fast och 1 flyttande
folkskola samt 1 småskola, och
undervisas 182, 125 och 101 skolbarn
i desamme; 6 i allm. läroverk och
5 i ensk. skola.
Gårdar inom socknen äro:
Ada-ms-torp l/v Berg 21/a, Bjälösa 4, Björkö
1, Brunneby 1, Glanstad 11/a,
Hagegården ’/2, Heda 1, Hornstäfve 5,
Häckla 17„, Härna 53/g, Högby 4,
Knifvinge 21IV Kungsbro 8, Myra 1,
Mjölorp 2, Odensfors 1, Prostgården
2, Pålstorp 1, Rökinge 2, Sjögestad
674, Sutaregården N. Torp 1,
S. d:o 1, Tyttorp % Wallby 7,
We-da 2 och Wimpland 1jt mantal. —
Sex qvarnar och två sågar finnas.
Södra delen af socknen har god
tillgång på kalk. Tegelstensbrott
finnas på flera ställen. Wreta klosters
stenbrott omtalas redan år 1306.
Örsten finnes vid Roxens strand och
alunskiffer på slättlandet. En
kam-ullsspinnskola anlades 1757 men
upphörde så småningom i början af
detta århundrade. Vid Sjögestad
har länets landtbruksskola förr
varit förlagd. — Årliga utsädet är
2,442 t. spanmål, 926 t. potatis och
6 t. lin el. hampa. Af djur
framfödas här 206 hästar, 438 oxar, 24
tjurar, 720 kor, 126 ungnöt, 506 får
och 290 svinkreatur. I Roxen idkas
fiske och från Berg någon sjöfart. Vid
Berg finnes ett större span
målsmagasin, der ortens spanmål omsättes.
Wreta är en af Östergötlands först
bebygda orter, och redan tidigt fanns
här kyrka. På 1160-talet anlades
här ett kloster (se nedanför), och ti-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
