Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wånga socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Winnerstads socken.
Winnerstads socken. 373
dervisas i allm. lärov., 48 i hemmet
och 4 sakna undervisning på grund
af naturfel.
Gårdar inom socknen äro:
Balde-rum 3Va, Berga 2, Björke 1, Boberg
2, Elgedalen V8» Eskemålen ’/4,
Fif-velsdal 1, Getetorp 1, Granmyra ’/4,
Grensholmen med underl. Bränstorp,
Brink, Blackenäs, Grindtorp,
Pukatorp, Rotekällan, Rosendal, Ströja,
Sätra och Stubetorp tills. 3*/4>
Gö-stad 1, Hundekulla 1/2, Hårksäter */„
Jogestorp V4, Järsäter f|, Kilinge 1,
Kolstad 2, Käslinge 2, Lada 1jJ,
Löf-näs el. Sugebo 1/2, Mantorp 1/a,
01-skeppetorp 1/a, Restad 2ll2, Ruda 1,
Rödja l’|j, Rökstorp ^j» Smedby
la/4, Stensäter 1, Stenstorp */4,
Sun-kerstad 1, Sätra 1, Tol skepp 1,
For-lunda 4, Torp 4, Trälsäter 1,
Wigg-säter 1, Ödesrödja 1ji och Örstorp
*/j mantal.
Hufvudnäringen är numera
åkerbruk. Årl. utsädet är omkr. 2000
t:r spanmål, 565 t. potatis, 12 t:r
lin eller hampa. Af djur framfödas
här 461 hästar, 728 oxar, 57 tjurar,
1,688 kor, 710 ungnöt, 2,612 får och
923 svinkreatur. Två qvarnar, 2
sågar, 1 garfveri och 1 tegelbruk
finnas. — Socknen har fordom varit
bergslag från 1300- eller 1400-talet
och idkade vid denna tid
osmund-smide. År 1480 tillverkades här det
stål, som behöfdes i och för
arbetet å Linköpings domkyrka. Den
vestra delen af Mémmings härad,
till hvilket härad Wånga då hörde,
kallades Wånga fiärdhung, och kon.
Kristian I gaf densamma år 1457 i
förläning till ridd. Magn. Green.
Senare var den förlänad till Bengt
Ry-ning och "räntade" då bl. a. 9 fat
jern. Vid Orga jernbruk, som var
nedlagdt åtminstone i början af detta
århundrade, skall Gustaf I anlagt
en hammare och en masugn 1542.
Bruket upphörde 1615, såldes 20 år
senare och sattes åter i stånd.
Fordom skall å Ladas egor funnits en
koppargrufva, som omnämnes i ett
kungl, bref af 1542. Den påträffa-
des åter år 1706 och befanns vara
"47 och en fjerdedels aln lång och
3, 4 à 5 aln. bred, men dess djup
kunde icke utrönas, emedan grufvan
på 2 aln. när var igenfylld". Vid Lada
och Hundekulla hafva funnits
bergs-manshamrar. Ödelagda
jernmalms-grufvor äro Glansgrufvan, den äldsta,
belägen å Resta egor, återupptagen
1711 och ånyo nedlagd
1717;Kettil-grufvan, bearbetad från 1717 till 1718;
en grufva belägen emellan dessa båda
upptogs 1714; Storgrufvan;
Krokgruf-van och Sandgrufvän, hvilka båda
bearbetades ännu på 1820-talet, då
den förra årl. lemnade 3 à 4000
skepp, och den senare 1000 sk. malm.
Ödelagde hyttor äro Mantorps,
Bal-derums, Korp, Bobergs- och
Nyhyt-torna. De två sistnämda voro ännu
på 1820-talet i gång. Bergslagen
hade eget häradssigill och särskildt
tingställe, såsom det tros nära
kyrkan å det s. k. Tjufkisteberget.
Numera har all grufdrift upphört.
Bergslagsprivilegierna upphörde 1830.
Wanga socken nämnes 1393 och
skrifves sedermera Waanga, på
1500-talet ’Wångaberg inom Bråbo
härad. Räknades dock under kon.
Gustaf I:s tid till Memmings h:d, dit det
af gammalt hört. Från 1580-talet
har det hört till Finsponga län
eller enl. en annan uppgift från 1639.
I kyrkligt afseende bildar socknen
ett konsistorielt pastorat af 3:je kl.
Kyrkan är uppförd åren 1864-66
efter ritning af prof. Fredr. Wilh.
Scholander. I och för densammas
uppförande beviljades kollekt öfver
hela riket. Invigningen försiggick
den 26 aug. 1866. Den är uppförd
bredvid den gamla på andra sidan
om landsvägen, är af gråsten och
tegel samt har en längd af 173, en
bredd af 56 och en höjd af 29 fot.
Öfver tornporten är en sten med
inskriften: Uppbygd år MD GCGL X VI.
Orgelverket om 16 st. är af P. L.
Åkerman. Vid brytningen emellan
taket och väggarne äro rundt
omkring kyrkan målade bibelspråk. Kyr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
