Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åsarp, säteri - Åsbo socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ödeshögs socken.
Ödeshögs socken.
397
och till kyrkan 0,1 samt till Linköp.
1,1 mil.
Åsbo socken i Göstrings härad
gränsar i nordost till Mjölby, i ö.
till Harg, i söder till Ekeby och
Malgasanda och i vester till Ekeby.
Arealen är 1,089 qv.-mil, hvaraf
1,062 eller 24,578 tunnl. == 137,630
qv.-ref fastland. Uppg. till hush.
sällsk. upptaga 24,786 tunnl., hvaraf
1,820 t. åker och odl. jord,
3,270 „ äng, samt
19,696 „ skogbärande mark.
Marken är bergig, stenbunden,
skogbeväxt och oländig. Rådande
jordmånen är i norr och nordvest
lera; föröfrigt svartmylla och sand.
Tre mindre insjöar, Öjaren, Aspen
och ßydsjön hithöra. Vid vestra
gränsen flyter Svartån, hvars
tillflöden Åsboån och Huruån gå
härigenom. Då östra stambanan här
anlades, blef Åsboån på en
betydlig sträcka omlagd, så att den nu
framgår öfver förutvarande åkerfält.
I Huruån hafva äkta perlor blifvit
funna. — Vid vestra gränsen
stryker landsvägen från Mjölby till
Småland. En häradsväg går förbi
kyrkan och Björke gästgifvaregård till
Malgasanda socken. Genom
socknen och öfver de båda åarne går
äfven östra stambanan med stationen
Stråisnäs å Ingemanstorps egor.
Folkmängden var på 1750-talet
1,150, 1790: 1,454, 1810: 1,477,
1830:1,589,1850: 2,046,1870:1,959
på 494 hushåll, 1873: 2,023,
hvaraf 1,034 mankön samt 1877: 2,127.
— Hemmantalet är 64Va oförmedl.
och 433/. förmedl. — Af
folkskolor finnas 2 flyttande och 2
småskolor. I de förra undervisas 276 och
i de senare 29 skolbarn; 3 i allm.
läroverk, 44 i hemmet; 2 sakna
undervisning till följd af naturfel.
Gårdar inom socknen äro:
Balte-narp 1/a, Bemelsbo ä/« Bensäter 2,
Bergstorp ’/*, Björke 1, Bosmark 1,
Bröttinge 1, Bötinge 1/a, Dörhult V2,
Ek ’/a> Ettringstorp % Flathult
l/a, Freby Friggestorp 1 % För-
mo l/„ Germundarp Gränsefall
Vj, Grönlund 2, Hemmingstorp */»»
Hogård 1, Holmshult % Hultekil
1, Ingemarstorp 1, Ingesmålen
Kjelleberg »/„ Kårarp 1, Kårby
Laggarp 4, Lindhult 1/2, Lockarp
V8, Mörkelskog % Näsby 1 ’/„
Påls-bo V4, Qvarnkulla a/8, N. Qvislehult
»/„ S. d:o 1, Ryd % Råstomta %
Sanden 1, Sandvik Va» Sjögarp */a,
Slästorp 1, Staffansbo 1/3, Stråisnäs
4, Stålfall Vj, Sverüulstorp %
Sqvat-hult V4, Sätra % Sätarp */„ N.
Timmerö Va, S. d:o fø Tuddebo 1,
Wisäter V2, Åsbo 1, Äng */a, Östanå
1 mantal. — Fem sågar, 4 qvarnar,
1 garfveri och ett tegelbruk finnas.
Årl. utsädet är 1,080 t. spanmål,
1,150 t. potatis och 3 t. lin.
Kreaturshållet är 138 hästar, 359 oxar,
37 tjurar, 708 kor, 375 ungnöt, 910
får, 31 getter och 190 svinkreatur.
Asbo förekommer med kyrka 1292
och sedermera 1382. Socknen
säges äfven bafva hetat Oshult och
Osbohult. Socknen utgör ett
patronelt pastorat af 3:dje kl.
Patronat-rättigheten tillkommer enl. Göta
hofrätts dom af d. 1 april 1734
egaren af Stråisnäs säteri och sträcker
sig till kallandet af såväl pastor som
komminister. Redan mot slutet af
1600-talet sökte egaren af nämda
säteri patronaträtten, ehuru den då
icke beviljades. Enligt sägen skall
dock socknens prester redan före
1734 blifvit af gammal häfd tillsatte
af egarne till Stråisnäs. Enligt en
anteckning i kyrkboken skall
kyrkan vara byggd före 1181, då hon
invigdes af biskop Kol. Enligt en
i Linköpings domkapitel år 1638
inlemnad handling skall Ösbohutts
kyrka år 1262 fått tvenne torp
Trul-lekulla och Staffanstorp af Ravalder
Tykesson. Han hade för denna
gåfva föreskrifvit, att årliga
själames-sor skulle förrättas å hans dödsdag
och, då dessa själamessor efter
reformationen instäldes, yrkade d. v.
egarinnan till patronatgodset, en fru
Estrid Nilsdotter, år 1592 att återfå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
