Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åsbo socken - Åsbo kyrkoherdeboställe - Åselstad, egendom - Åserum, säteri - Åsunden, sjö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åsbo.
Åsunden.
399
Ackl kommen flitigt hit,
När ljudet eder kallar.
Ack kommer, hörer till
Hvad Herrans mun befaller.
Den villigt kommer nu,
Får saligt komma då,
När Guds basuneljud
Oss alla kalla må.
Afst. från kyrkan till Linköp. 4
och till Skeninge 1,9 mil. —
General visita tion försiggick senast 1863.
Socknens kyrkokassa uppgick
1874 till kr. 5,103:14, skolkassan
till 4,214:16, bibelkassan till 1,345:38,
skolhjelpskassan till 396:92 och
ljuskassan till 373:71. På 1860-talet
skänktes jord till utvidgandet af
grif-tegården af bergmästaren Sjögreen.
Af fornlemningar märkes en
runsten i parken vid Grönlund, förut i
en äng, och en å den s. k.
Herman-nekullen å Stråisnäs egor. Båda äro
af röd granit, men den senare är
sönderslagen i flera delar. A nämde
kulle finnes utmed Svartån äfven
en mängd ättehögar.
Skalden Atterbom är född inom
socknen.
Postadress: Stråisnäs.
Asbo kyrkoherdebost., 1 mtl.,
sam-manbygdt af frälsetorpen Trullekulla
och Staffanstorp, hvilka 1262
skänktes af Rawald Tykesson med sin
måg, riddaren Sven Krummediks och
sons Nils samtycke. Redan derförut
skall halfva frälsehemmanet
Balter-arp varit prestgård. Balterarp är
genom kongl, resolution af d. 12 mars
1592 faststäldt som stomhemman för
prestgården. Boningshuset
innehåller i tvenne våningar 9 rum och kök.
Åselstad i Tingstads s:n af Lösings
h:d. Mot slutet af 1600-talet
tillhörde en frälsegård landshöfdingen
Jonas Klingstedt och en annan frih.
Karl Sjöblad. År 1700 tillhörde
den förra Henrik Scheibe och 1725
båda dennes måg, ryttmästaren Joh.
Jakob, von Schulzenheim. År 1853
och ännu 1871 tillhörde gården
fabrikören Gustaf Boman.
Egendomen består af Åselstad I1/,,
mtl skatte och 1 frälse. I sambruk
häfdas Nafvestad 2 mtl skatte i S:t
Johannis socken. — Afst. till
Norrköp. är 0,5 mil.
Åserum, säteri i Nykils s:n af
Walkebo h:d. Säges hafva hört till
slägten Stålhandskes donerade gods
(se Lagerlunda) men skall först
omkring 1648 blifvit bebygdt till
säteri af dåvarande egaren, en v.
Schönfeld Egdes 1680 som säteri af
ryttmästaren Georg v. Schönfelt († 1676)
och derefter af hans enka Anna v.
Scheiding († 1688). Tillhörde
äfven deras måg, ryttmäst. Mathias
Gyllentrost († härst 1684), 1700 hans
måg, kapten Samuel Engelcrona
(† 1706), vidare dess måg,
häradshöfdingen Isak Kock, 1760 hans
arfvingar, 1818 kapten Bengt Kocken
och hans fru, f. Prinsenstjerna, 1849
Anders Andersson, som, på
1860-talet försålde egendomen till
nuvarande Karl Jakobsson.
Manbyggnaden reparerades 1849.
Åserum är 1 mtl frälsesäteri med
Wigelsbo ’/a frälse, som hörde hit
redan 1700. Arealen är 490 tunnl.,
hvaraf 150 åker, 70 äng och 270
skog och betesmark. Afst. till
kyrkan är 0,75 mil.
Asunden, sjö tillhörande Stångåns
vattensystem och belägen inom Kinda
härad med en areal af 0,404 qv.-mil
och en höjd öfver hafvet af 293 fot.
Längden är i nordvest och norr
närmare tre mil. Bredden är
betydligt olika, och man skulle kunna
säga, att den består af flera sjöar
och vikar, delade af större eller
mindre sund. Vid Åsundens
sydligaste hörn ligger Kinda kanals
syd-ligste ändpunkt, lastageplatsen Horn
(se art. Kinda kanal). Under
Dackefejden föreföll i nejden omkring
Åsunden många strider, och det skall ha
varit i en skarp strid, som stått
emellan W. Eneby och Horns
kyrkor, omkring en half mil från den
förra, Dacke skall ha fått båda sina
lår sönderskjutna, hvarefter han med
möda kunde räddas öfver till andra
stranden af Åsunden. Femhundra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
