Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åtvidabergs koppargrufvor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åtvidabergs koppargrufvor.
Åtvidabergs koppargrufvor. 403
utmärkt forna hytteställen på icke
mindre än 27 ställen i Åtvid, 6 i
Wärna, 1 i Grebo, 3 i Björsäter, 1
i Wårdnäs Wist och Kettilstad. I
början af 1400-talet synes
grufdrif-ten emellertid varit i full gång, enär
konung Erik år 1413 fann lämpligt
att, då han kort efter påsktiden
vistades vid Ringstaholm, gifva
bergsmännen härstädes "i alla made
swo-dan friiheet frelsä, nådhe och
privilegier, badhe mit ströma, wäghe och
skogha och annor stykke, som
bergs-monenä hafva och nydä på
kopparberget i Dalom". Sedermera
omnämnes Athwedàbergs koppargrufva
icke förr än på 1450-talet, då k.
Karl utfärdade privilegier for
kopparbergsmännen härstädes. Vidare
nämnes platsen i ett af
riksföreståndaren Axel Eriksson år 1467
utfärdadt förläningsbref för Erik
Karlsson Wasa. Åtvidabergs
bergslag utgjordes af socknarne Åtvid,
Wärna, Grebo, Björsäter, Wårdnäs,
Oppeby, Kettilstad, Tjärstad och
Gärdserum. Sten Sture utfärdade
1513 äfven ett bref till förmån för
denna ort. I detsamma tager han
sina och riksens tromän och
undersåtar, bergsfogden och alla bergsmän
med hustrur, barn, legofolk, gårdar,
gods och hyttor m. m. i sin och
riksens hägn, fred, värn, försvar och
beskärm, hvarjemte han stadfäster
alla förut lemnade privilegier och
friheter. Biskop Brask, som med
kraft och nit verkade för
provinsens framåtskridande i alla
rigtningar, lät äfven bearbeta grufvorna,
men då han lemnade riket, lemnades
äfven Åtvidaberg åt sitt öde. Före
denna sin afresa skall han, så
förmäler sägen, i en af grufvorna
hafva nedkastat en ring, med yttrande
att förr än denna ring återfunnes,
skulle grufvorna icke lemna någon
afkastning. Vid upprensning af en
af Åtvidabergs grufvor i midten af
*) Nämda ring inlemnades till Bergskollegii samlingar och öfvergick med
dessa till Vetenskapsakademiens museum, men har sedermera derifrån
öfverlemnats till Statens historiska museum.
1700-talet hittades en guldring med
en infattad granat, hvilken
förmodats vara samma ring. *) Att man
likväl kort derefter sökte att
bearbeta grufvorna synes deraf, att k.
Gustaf år 1527 från Gammalkil
utfärdade ett bref för bergverket af
samma innehåll, som det år 1513
utfärdade. K. Erik XIV och Johan
III utfärdade äfven privilegier. En
handling från 1552 upplyser om,
huru en af konungens män å hans
vägnar "handlat med Otvidz bönder
om den bergsbrukning och
kopparstreck, som nyligen uppfunnen var",
samt om de ville vara behjelplige
till den beTgsbrukning, som enligt
befallning skulle företagas. År 1558
hörde Åtvidaberg med Slefringe
ladugård till kronan. På 1600-talet
besökte k. Gustaf Adolf platsen. I
en relation af bergskollegium år 1665
nämnes, att Åtvids socken fordom
varit en hel bergslag samt att der
varit så förmögne bergsmän, att de
haft stora kopparhällar för sina
för-stugudörrar. I relation för följande
år omnämnes icke bergslagen men
väl att i socknen funnos tre
grufvor, neml. Glasgrufvan, Arfvid
Larssons och Garpgrufvan, hvilka varit
brukade redan i Karl Knutssons tid.
Af dessa grufvor ödelades
Garpgrufvan 1610 men upptogs ånyo 1639
och ytterligare 1655 af hertig
Johan. För öfrigt omnämnas äldre
grufvor vid Närstad (2), vid
Göt-hult, ödelagd 1610, och Bersbo, som
lydt under Herrsäter. Andra äldre
anteckningar omnämna, en grufva å
Slefringe egor, bearbetad 1639—1651;
Glasgrufvan, som 1639 var öde; en
koppargrufva upptogs 1628 men
ödelades kort derefter. I bergskollegii
relation 1666 omtalas för 1639 en
del såväl silfver- som koppargrufvor
äfvensom Göthults jernmalmsgrufva,
hvilken blifvit ödelagd 1655, samt
Kråketorpsgrufvan. Bland bergskol-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
