Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Det osynligas värld - 4. Strålarnas bro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
ligt folks genom det mindre. Framför öppningarna stod
en kokospalm, och den ande, som i hastigheten stötte
mot kokospalmen återvände till sin kropp. Det hette
därför om den, som vaknade upp ur en djup svimning: han
har kommit tillbaka från väktarens träd. Slutligen döko
andarna ned i havet och kommo in i en djup dal. I dalen
flöt en flod, och den förde dem på sina vågor till Puloto,
själarnas land. Där badade de i livets vatten. Alla sjuka
och svaga blevo starka, och alla gamla blevo unga på nytt.
På Mangaia samlas själarna två gånger om året, vid
vinter- och sommarsolstånd, på den östliga sidan av ön.
Sedan de med tårade ögon tagit farväl av sin fäderneö,
stå de alla orörliga med blicken riktad mot den punkt,
där solen skall gå upp ur havet. I samma ögonblick den
visar sig, skynda alla själarna att möta den och följa
sedan hela dagen dess färd, till dess den på aftonen
sänker sig i oceanen. Då ha de hunnit till den västligaste
spetsen av ön. På den strimma av ljus, som solens sista
strålar teckna i vattnet, gå de sedan med den sjunkande
solen till de dödas land, som ligger under jorden, mitt
under ön.
Föreställningen om själens resa, som är särskilt typisk
för Nordamerika och Polynesien, men för övrigt känd
inom de flesta kulturer, har sin naturliga jordmån hos
ett farande och vandrande folk. I jordbrukskulturen med
dess snäva horisont är den en främling. Bonden är fäst
vid torvan. Resa är för honom straff och förvisning eller
åtminstone hasard, oförnuft. Han söker ingenting bortom
horisonten. De skatter han begär slumra i mullen under
hans fötter.
Två omständigheter förtjäna särskilt beaktande.
Landet, dit själen far, ligger ibland, som vi hörde, under
jorden. Besynnerligt då att själen måste färdas så lång väg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
