Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Det osynligas värld - 5. Livet ur döden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
århundraden, som givit en ny, fördjupad innebörd åt
bondereligionens heliga sedvänjor.
Man har hittills egendomligt nog så gott som
fullständigt förbisett, att de gamla fruktbarhetsgudomligheterna
äro gudar, som visserligen dö, men däremot icke uppstå.
Föreställningen att guden lever upp eller uppstår saknas
helt och hållet eller spelar alls icke samma roll, som man
vanligen antager. Vid vårdagsjämningen firade man i
Rom den frygiske Attis stora fest. Den 22 mars fördes
pinjestammen, som skall ha föreställt den döde Attis, in
i staden. Den följande dagen begingo hans trogna under
fasta och klagan. Den 24 mars, den dag som hette den
blodiga, tog sig denna klagan uttryck i vild, ekstatisk
jämmer, i gisslande och självstympande. Men den
följande dagen byttes klagan i glädjerop. Är det icke helt
påtagligt, att vi här i det hedniska mysteriet igenkänna
den kristna långfredagens bittra klagan och
påskmorgonens jubel?
Och dock är det ett faktum, att före den kristne
kyrkofadern Firmicus Maternus vid mitten av fjärde
hundratalet ingen av våra källor talat ett ord om Attis
uppståndelse. Den äldsta framställningen av Attismyten hos
Diodorus berättar, att konung Mäon lät döda den unge
Attis till straff för att han vågat förälska sig i
kungadottern Kybele. Då hemsöktes hela Frygien av en svår
missväxt och hungersnöd. Ett orakel fordrade, alt Attis döda
kropp, som lämnats obegravd, skulle jordas med
vederbörlig hedersbevisning. Det visade sig att kroppen
kommit bort, men konungen lät då göra en bild av Attis och
’begrov den under vederbörlig dödsklagan. Då bar
jorden åter sin frukt som förut.
Vi se att myten är en svarsägen av mycket enkel typ.
Det bruk, som den vill förklara, är en slags rituell be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
