- Project Runeberg -  Det osynligas värld /
140

(1934) [MARC] Author: Tor Andræ
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Världsreligionernas kamp - 2. Islam

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

140

yttersta dagen, då människorna stå rådlösa i ångest,
uppsöka de i sin förtvivlan den ene efter den andre av
profeterna. De komma först till Adam och säga: Du är
människornas fader. Dig har Gud skapat med sin egen hand,
och i dig har han inblåst sin ande. För dig har han
låtit änglarna falla ned. Bed för oss hos din herre. Du
ser, i vilken nöd vi befinna oss. Men Adam svarar: Min
Herre vredgas i dag så, som han aldrig vredgats tillförne
och aldrig skall vredgas härefter. Han förbjöd mig att
äta av trädet, men jag överträdde hans bud. Jag är själv
fylld av fruktan. Så vända sig människorna till var och
en av de stora profeterna, till Noak, Abraham, Moses och
Jesus, men ingen av dem vågar träda fram inför Gud.
Slutligen stannar man inför den siste profeten, inför
Muhammed, och han åtar sig människornas sak. På hans
förbön lovar Gud, att Muhammed skall få föra ut ur
helvetet varje medlem av sin församling, i vars hjärta
finnes endast ett sädeskorn av tro. Men profeten är icke
nöjd. Han upprepar sin förbön ännu två gånger, och
Allah prutar ned sin fordran på tro först till ett
senapskorn, sedan till »något som är mindre än ett senapskorn»,
Alla goda ting äro tre i den fromma berättelsen liksom
i sagan, och vi kunna förstå att berättelsen om profetens
förbön ursprungligen slutat här. Men en senare tid har
icke nöjt sig med detta, som vi tycka, mycket frikostiga
medgivande. Ännu en gång träder profeten inför Gud
och beder: Herre, låt mig få föra ut ur helvetet var och
en, som bekänt: det finns ingen Gud utom Allah. Då
svarar honom Gud: Det kan jag icke göra för din skull.
Men vid min allmakt, min storhet och min härlighet, jag
skall sannerligen fria från helvetet var och en, som sagt:
det finns ingen Gud utom Allah.

Av den, som tillhört de rättrognas församling, kräves

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:17:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/osynligas/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free