Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Världsreligionernas kamp - 3. Indiens bhaktireligion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147
själviskhet och världslighet utan jord och himmel, värld
och människa, ja livet självt. I Indien är religionen en
naturkraft, ofrånkomlig, oemotståndlig som orkanen och
flodvågen.
Det är icke underligt, att indiern trots all beundran
finner vår västerländska kultur alltför reflekterad,
konstgjord. Den västerländska människan ter sig för honom
som en slamrande tankemaskin, en finurligt konstruerad
robot, icke som ett väsen med hjärta och själ. Västerns
kultur, säger Tagore, har haft en vagga av tegel och
murbruk, den är från början en stadskultur. Att ställa
sig utanför världen, att söndra och härska, att äga och
utnyttja har blivit denna kulturs ledande tanke. Denna
inställning mot naturen, som överallt blott ser livlösa
ting, aldrig tänker på annat än praktiska värden och
som organiserar hela tillvaron utifrån den egna nyttan
som grundprincip, måste till sist bereda sin egen
undergång. Då vi beröva världen dess själ, förlora vi också
vår egen. Gud skapade säkert människan för att hon
skulle vara mänsklig, men den moderna människotypen
har en så besynnerlig fyrkantig struktur, det hela
smakar så mycket industriprodukt, att skaparen torde finna
det svårt att känna igen den som ett väsen gjort efter
hans beläte. Själva samhällslivet vittnar om en
fortskridande mekanisering. De levande banden mellan
människor brytas och ersättas med en mekanisk
organisation. Till och med förhållandet mellan man och kvinna
är ej längre den naturliga kärleken och förtroendet utan
en mer eller mindre öppen konkurrenskamp.
Sin fulländning når detta olyckliga system i vad Tagore
kallade nationalismen. Från början utgör den en sida
blott i samhällslivet — den politiska — och har sin sunda
bestämmelse i samhällets bevarande. I västern har den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
