Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Den kristna andens mästerverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254
förelsevis sen tid fått hemortsrätt i julseden. I kornet,
som växer och gulnar under en enda sommar, liksom i
människovärlden, där släkten snabbt blomstra och förgå,
är livet flyktigt och vanskligt. Det gäller att stärka och
befästa det med tillskott från de kraftkällor, där det
visar sig i starkare och varaktigare form. Träden, som stå
genom många vintrars stormar och se släktled komma
och gå, äro sådana kraftkällor. Därför för man om
våren det grönskande majträdet in i byn, sätter gröna
kvistar vid stugdörren och sticker kanske också ned dem
i åkern. Då ett nytt hem skulle byggas, fällde i min
hembygd på den andra lysningskvällen ungdomen i byn en
väldig björk och reste den utanför den blivande brudens
hem. Av dess ved skulle första brasan i det nya
hemmet tändas. Trädets växtkraft skulle ge lycka,
barnrikedom och trivsel åt det nya hemmet. Vid bröllopet prydde
unga granar med skalad stam porten till bröllopsgården.
Från liknande sed härstammar också på ett eller annat
sätt julgranen. Den har visserligen rätt tidigt haft sina
föregångare i form av kvistar, som sattes i vatten för
att slå ut till jul, eller i ett litet träd, vars grenar
behängdes med äpplen. Till vårt land har julgranen kommit
från Tyskland, där den varit känd åtminstone på
1600-talet. En allmännare spridning hos oss fick den först
efter de Napoleonska krigen och var ännu vid seklets
mitt så gott som okänd i allmogehemmen. Numera har
den erövrat slott och koja i vårt land som överallt i
världen. Ingen kan betvivla, att det är barnen som
genomdrivit julgranens seger.
Vi tänka annorlunda om livets väsen än våra fäder.
Icke för att vi ha kommit så synnerligen mycket
närmare lösningen av det organiska livets gåta. Men vi tro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
