Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Serafino från Ota
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vänner för det; här tycktes det dock skola blifva allvar
af, och knifvarne kommo fram. Då visade sig en man,
som skilde kretsen åt och sporde, hvad som var å
färde. Det var en hög och välväxt gestalt, klädd i en
urblekt Manchestertröja, rödt skärp om lifvet och en
bredskyggig hatt, som nästan dolde hans blåsvarta hår
och milda och fredliga ansigte.
»Der ha vi Serafino«, hviskade en skräddarmästare,
i det han stack hufvudet ut ur sin bod. »Nu blir det
nog fred emellan dem. Det är han man för.«
Men det blef icke fred. Serafinos ankomst tycktes
tvärt om uppegga de stridande. En af dem vände
sig hotande emot honom, dock betänkte han sig en
smula; der var ett uttryck i Serafinos ansigte,
någonting kallblodigt och öfverlägset, som kom honom att
sänka armen. Den andre behöll sitt vapen i handen
väsnades och fäktade med det i luften. Serafino ville
taga knifven från honom, grep honom i armen och
höll honom framför sig. De kringstående skrattade,
den fångne tjöt, tog raskt knifven i venstra handen
och sårade Serafino i ansigtet. Nu var jättens tålamod
slut. Han vred knifven ur handen på sin motståndare,
ett ögonblick derefter låg denne utsträckt för hans
fötter, stönande och blödande af ett förfärligt slag i
hufvudet. Mannen försökte resa sig upp, men sjönk
åter till baka och vältrade sig omkring på marken,
tills hans kamrater lade honom upp på en dörr och
buro honom bort från stället. Serafino stod och stirrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
