Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Serafino från Ota
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FERRELL va
nät
NT
RR NR LE AA os
År g vå p i ; Lam F
5
76
hvem vet det? en tanke eller känsla, som han länge
hade närt, och under hvars inflytande han ändtligen
kom till en klar insigt om skillnaden mellan den ena,
som ständigt gaf utan att tillika begära, och den andra,
som blott fordrade utan att gifva. Plötsligen steg han
upp, gick bort till Felice och fattade hennes hand.
»Du sade nyss, att du måste se dig om efter en
annan plats — din bror är död och din slägt är fattig
— vill du resa med mig:?<«
»Med dig?« ropade hon och tog ett steg till baka
och såg på honom med sina stora, förskräckta ögon,
som om hon icke riktigt hade förstått, hvad han sade,
— >»Resa med dig«, upprepade hon. — »Men dit du
nu reser, der är ju imgenting att vakta, der är du en
fri man.<
»Jag menade inte så«, sade han, djupt rörd af
detta unga hjertas oskuld. >Vill du stanna hos mig
alltid, inte för att hålla vakt, inte för att tjena mig =
vill du bli min hustru?
Hon utstötte ett jublande. skri, sjönk ned för hans
fötter och sträckte upp sina händer mot honom. »Hvad
är det du säger, Serafino! Är det verkligen ditt all-
var, får jag gå med, får jag se dig hvar dag, du jagar
mig inte bort? Får jag fortfarande vara den lilla
hunden, som följer efter sin herre:?<
Hon hängde sig fast vid hans arm och höll den
allt jemt fast med båda sina händer, under det hennes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
