Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Jag blir Hyrlakej hos tvenne unga Herrar. Byter om tjenst och får en förmånligare, samt träffar min fästmö under en resa till Ramlösa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
På länge hade jag icke haft någon
underrättelse om min Anna Stina: nog
hade jag skrifvit ett par bref till henne;
men hon hade icke svarat, emedan hon
— väl kunde älska, men — icke skrifva.
Endast genom en betjent hade jag hört
att hon skulle vara qvar i W—köping
och må bra, men hafva flyttat till
Assessor Fnaskerdts, hvilket väl i anseende till
unga herrn, satte mig några myror i
hufvudet, men i förlitande på en sådan
fiickas dygd, som min Anna Stinas, kunde
dylika skrupler ej blifva långvariga. —
Ofta låg jag baklänges på min säng med
fötterna öfver tverbrädet, hvartiil jag som
lakej, hade mycken ledighet, och tänkte
på min Anna Stina, och målade min
framtid så skön, bara jag haft penningar. I
andanom såg jag redan min lilla son, som
skulle heta Jäftas Napoleon, huru han
sprang och tultade i en liten kolt kring
min lilla gård, huru jag förmanade
honom att hålla sig ren om näsan o. s. v.;
men snart kom den verkliga verlden igen.
Majorn ringde på sin klocka, och jag
måste in med mitt hvita lärfts-förkläde och
frisera hans glesa hårstrån.
Nära ett år fortsatte jag på detta sätt
min lefnad, hade sett Jul-marknaden,
Mose backe och Eldqvarnen, eller, med ett
ord, allt märkvärdigt i Stockholm, och
ändå tilltog min kärlek för Anna Stina
beständigt; bevis nog att den var af den
verkliga Lafoataineska kärleken, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
