Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ja Gud gifve jag hade bättre att bjuda, yttra-*
de jag sä patetiskt, att ett litet löje syn»
tes stråla ur hennes tårfulla öga. Mamsell
tycks vara ledsen, fortfor jag. ”Nej men,,
sade hon, dock med en liten suck, ”jag ar
nöjd nog, fast jag kanske kunde ha
mina skäl ibland , att inte vara så synnerligen
gkad.„ Nu vet livar och en känslofull
olycklig hvilken hjertlig tröst meddelandet ar, och
att den som sjelf lider snarast intresserar
sig för andra i samma belägenhet. Jag
gjorde det här mer än någonsin, och yttrade-,
Om jag skulle ha skäl att vaia ledsen vore
det ej underligt, som född fattig, i
bekymmer nödgats draga mig fram , o. s„ v., men
att Mamsell Alm, som vore rik och
älskades af alla, möjligen skulle kunna få
bekymmer, hoppades jag aldrig måtte inträffa. Herr
Tralling är ju den lyckligaste som fins,
af-bröt hon; herrn har ju fått ärfva stora
rikedomar och skall, som jag hört, gifta sig
med den äldsta af mamsellerna på Nassarp.
Ingendera, invände jag. Jag äger ej mer än
min helsa och mitt goda samvete i
förmögenhet och fästmö har jag ej heller; —- hon
såg på mig med förvånade Ögon —- ja, så
är det verkligen, fortfor jag, och berättade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
