Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
plagg än den nämnda tröjan, utkomma ur
dess förmenta, jungfrubur, reste sig ånyo i
yttersta vredesmod , fattade honom i armen
och slängde honom ut åt golfvet som ett.
barn, men ej nöjo: derrned passade han på
tillfallet, då Trasenberg, som hörde mig
ropa, ämnade sig till min befrielse, och
inskuffade äfven honom. Han måste således
äfven in, och, lika fermt, söm förra gången,
fick gubben igen dörrn samt haken på. Nu
var ställningen för oss tre inne i rummet,,
synnerligast för honom i tröjan, rätt
bryd-satn. Med eemensamma krafter stormade
O
också han och. jag på dörrn, men allt
fruktlöst, emedan den gickjnåt. Gubben hade nu{
för tredje gången gått till sin dörr, den hon
äfven stängde med en regel, och lät
oss.bulta bäst vi vijle, så att vi nu ej .hade annat
parti att ta, än be Mamsellen ropa, hvilket
hon i ångest knappt vågade, men ändiiigen
gjorde hon det, och der igenom kom saken
till slut till en förklaring, så alt, då
gubben, efter åtskilliga tal och svar förnam att
vi alla tre voro i ett rum, åter öppnade och
släppte oss ut.. En örnl som Trasenberg dervid
i sin vrede tilldelade honom, var den enda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
