Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Var det Walkendorffen, I spottaden bort,
mor lilla, så har I föga tack för det; han
klibbar vid som den tjockaste honung.»
»Usch, Jep, hur kan du läsa tankar,
det är ohyggligt», sade fru Kristina illa till
mods.
»Jag kan mera än så, jag, mor illa. Jag
kan hysa dem själf; det är ej många
förun-nadt, må I veta.»
Fru Kristina tog en af uppskrifterna.
»Det vore bättre du halp mig tillrätta i allt
mitt trångmål, du Jep», sade hon förlägen,
»din snackande tunga löper lybskt med dig;
vill du läsa detta, kan du vara mig till tjänst.»
»Hå, hå», sade Jep och grinade öfver det
rynkiga ansiktet», mor lilla vill veta, hvad I
skall ge de höga herrskapernas välborna
våm-mar. Har Simon kock författat denna
promemoria, så låtom oss granska hans
mästerverk. »
Fru Kristina lade lättad händerna i skötet,
och Jep föreläste; dock ofta afbrytande sig
med små beska anmärkningar:
»Först kommer rådjursstek, så
körsbärs-soppa — I borde mans låta dem få stenarne
med, mor lilla, så hade de nötter att knäcka!
— Ihi: hönspastej, i den månde I låta Simon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
