Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och så konfekt och söta pomeranser. Ja, ja,
här lefver man kräseliga, fru Kristina,
herrarna skina också som flott och fruarna smalna
ej heller. Det är präktiga gödkreatur
allesamman utom två, men de glo för tidt i
stjärnorna och bränna för fliteligen i ugnarna; tro
mig, I mor lilla, det ståndar snart bröllop på
Uranienborg, och brudgummen är nog som
jordens lyckligaste man, alldeles som han i
fabeln, I vet».
»Jag fattar inte hälften af ditt snack»,
svarade fru Kristina halft förargad, halft
nyfiken.
»I sägen så, men menar det icke. För
sant har I hört om honom, som ej hade
skjorta på kroppen, och för visso vet I, att
Erik Lange af de Rosenfeldars släkt går från
gård och grund för pantning och slik nesa,
men att han i alla fall icke aktar för rof att
blicka kärligen och med allsköns begärlighet
på fru Urania. Och är det eder fördoldt, fru
Kristina, att en mans älskog är likt en
förgiftad pil, när den söker sin väg till ett
villigt kvinnohjärta. Hon har lagt sitt pansar
nu, den stolta frun, sårad är hon under sitt
hvita, vänstra bröst och giftet i såret sprider
sig. Hon blifver det aldrig kvitt, hade hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>