Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vred på de ofrälse? — Eller — eller var det
det så, att herr Tyge själf åsamkat sig
straffdomen, därför att han så foga aktade
Herrens tjänare och kyrka? Hade icke kung
Kristian nu igen tillskrifvit honom om Helig
tre kungars kapell i Roskilde, som han svåra
försummat, och hur bedröfligt stod det ej till
med kyrkan på Hven? Ej nog med att herr
Tyges bänk söndag efter söndag stod tom,
han lät det heliga templet förblifva i ett skick,
ovärdigt ett Guds hus.
Bönderna hade framfört de jämmerligaste
klagovisor, men följden hade endast blifvit,
att de belädes med tyngre arbete, och till
deras suckar lyssnade endast hon, som själf var
kommen af folket: herr Tyges Kerstin.
Hon log blidt för sig själf, när hon tänkte
på det smeknamn, som hennes husbonde så
ofta gaf henne, och såg ned på sin lilla
kvidande dotter med en öm blick, som hade hon
i barnet känt det starka band, hvilket
förenade henne, den ringa kvinnan, med en af
rikets främste män.
o
Ater skiftade hennes tankar. Hon mindes
den dag, då prosten Jens Jensen fet och
frodig stått i Tyges kammare och skrutit med
att han icke rättat sig efter ordinantia och
Sophie Ottosdotter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
