Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon stannade på stadens enda torg och
hvilade en stund på den långa bänken under
kastanjeträdet vid brunnen. Rundt omkring
henne låg en brun matta af vissnade löf;
solen förgyllde dem nu, och de liknade
glimmande kopparmynt. Om hon kunnat,samla
och förvandla dem alla till tunga dalrar och
så gå till Erik Lange med dem och säga:
»Här är brudskatt och brud, käre!»
Hon log åt sin fantasi. Hon skulle gå till
honom, men fattig och beroende utan något
annat i världen att bygga på än sin kärlek.
Var det fast grund? .. .
Det var godt att sitta här i solskenet; det
hade med ens fallit en förunderlig ro öfver
henne. Såge hon månne ej det hus, där den
älskade dvaldes? Hon trodde det. Härifrån
torget gick den lilla staden ut i fyra krokiga
linjer, och husen, än höga och förnäma med
skulpterade portaler, vapen och inponerande
drakhufvuden, än små och obetydliga med
torftak och svalgång, krånglande sig ned längs
de smala gatorna likt en kedja af unga och
gamla, som tagit hvarandra i händerna och
försökte hålla samman.
Sophie roade sig med att fantisera ihop, att
där till höger i det stora stenhuset med trapp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
