- Project Runeberg -  Sophie Ottosdotter. Berättelsen om ett kvinnoöde /
166

(1907) [MARC] Author: Elisabeth Kuylenstierna-Wenster
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i fred med den älskade. Men ack! Detta
tycktes vara henne förmenadt! Hon skulle
dock nu låta bli att tänka på sina olyckor.
Lavendeldoften under hennes hufvud var så
söt; törhända tillförde den henne goda
drömmar. Hon släckte ljuset och lade sig tillrätta
som ett uttröttadt barn.

Det var ljusa och lätta sommardagar, som
nu följde för Sophie. Hon hade sin egen plats
i rosengården: en bänk i skuggan af en
väldig kastanj och. framför bänken ett stenbord,
där hennes nativitets- och släktböcker ofta
fyllde hela skifvan.

Medicus Anton samspråkade gärna med
henne. Han var klok och lärd i många
stycken. Helst talade han med henne om
blomsterodling, men också i läkekonsten var han
en skicklig adept, och han lyssnade intresserad
till hennes beskrifning på det pestelixir, hon
beredt och kallat:

»Elixyr Tychonis.»

Ett förstod dock den gode nederländaren ej,
och det var hennes tro på att alkemien hade
någon framtid för sig.

»I förbränner eder egen lifskraft», sade han
en dag, »det är allt, hvad I vinnen nådiga
fru. Eder stora kärlek har ledt eder vilse.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:18:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ottosdottr/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free