Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Har mitt kraf månne varit för stort»,
mumlade hon, »skall mitt hopp alltid gäckas?»
Erik hade vändt åter till skepparen, och
när Sophie en stund senare sällade sig till
dem, hörde hon Erik tinga på, att mannen
skulle segla honom till Schönberg en af de
närmaste dagarna. Han bjöd en rundlig
summa, och han stadfäste öfverenskommelsen
med det enda silfvermynt han hade i behåll,
sorglöst obekymrad för hvad nästa dag bar
i sitt sköte.
Han drack skepparen till i dennes hvita
öl och lofvade guld och gröna skogar både
för denna färd och den följande, men när de
ändtligen landstego i Eckernförde, måste de
sätta sig i gäld både för öfverfarten och hos
mannen, som forslade deras kistor och ting
till gården. —
Sedan satt Erik Lange i tre veckor och
väntade, att Bendix Rantzaus bud skulle
bringa honom den utlofvade summan, men
intet bud afhördes, och slutligen tog han en
ränsel på ryggen och staf i handen för att
vandra nedåt Tyskland.
»För mig blir full väl alltid någon råd»,
sade han vid afskedet.
»Och för mig?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
