Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
En urgammal ek stod p& högan berg;
En björk hinte knappt till dess bälte.
„Se der står en jätte och der står en dvärg!"
Sade Härgrim, den modige, hjelte.
Men hatten är krönt etc.
Men rätt i detsamma så hördes en låt
Af björnen, som mumla’ i skogen.
De unga hjeltar blekna1 och sade med gråt:
„Ack, om vi nu sutte på krogen!"
Men hatten är krönt etc.
En björnunge syntes, han var ej så arg;
Men kämparne brådt sig undstungo.
Se’n blef dem hvar ekorn så stor som en varg:
De lystna1, de bäfva1, de sprungo.
Men hatten är krönt etc.
De sprungo från allt, det de sakna ännu,
Från guld och från skogar så gröna.
På en väg de kommo, de flydde på sju,
Och från sig de vräkte den sköna.
Men hatten är krönt etc.
Den sköna låg svimmad i björnarnas våld,
Som nosa1 på jungfrun så milda.
Förr var du stolts Sigrid, en jungfru så båld;
Nu äst du ett rof för de vilda!
Men hatten är krönt etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
