Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
Nattens beröm.
Du lysta natt, du ljufva dvala,
Då knappt ett enda lif sig rör,
Då jag kan med mig sjelf fä tala,
Och ingen deraf missbruk gör!
Den matta måne då utbreder
Sin täckhet på det höga blå,
Och genom blomstrad skog mig leder
De vägar, som till hofs ej gå.
Långt från allt brak af jordens makter,
Jag slipper höra tungors mord;
Af källors sorl och foglars takter
Jag får så milda vänskapsord.
Hvad kan i sådant nöje fela?
Dock jo! jag kommer ett ihåg:
Ack, om jag fick det med mig dela
Och min herdinna hos mig-såg!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>