Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
,213
Men hvad jag härvid säga vill,
Det är, att denna färd, sam nu så hemlig gjordes,
På stunden kring all verlden spordes;
Och om en verld qj räckte till,
Så blef det väl bekant i flera,
Båd1 der som folk och andra ey ur regera.
Till minsta på vår jord var all uppmärksamhet
Båd9 Bär gudinnan kom och vid besökets ända.
Ett dödligt öga, som man vet,
Ej vågar sig* mot Phoebi strålar vända;
Thy bruktes tubers hjelp,: det bör till heder lända
För Klingenstjerna vett och Wargentin till pris,
Att Stockholm här fick se, på mer än menskligt vis,
Hur gudar taltes vid så nära.
Men hvem dem gjorde mest med sina ögon ära,
Var Hon, som med sitt ljus upplifvar land och hof
Till dygds och vetenskapers lof,
Som af Apollo dels och dels af vår gudinna
Har allt det goda fått, men icke deras fel;
Ack, om hon äfven ett på jorden kunde vinna:
Jag menar det, som blott är gudars del.
Kort sagdt: hvartenda lif inunder norra polen
Bilägret skåda fick — om icke någon lat,
Och någon filosof, som nog betraktat solen,
Och mente nog derom få höra folkets prat.
Så säg då, Venus! hvartill tjente
Din larf, din politik och din förställda gång?
Du bara vapen mot dig länte.
Se ned bland begge kön, hvad qval och sinnestvång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
