- Project Runeberg -  Valda skrifter /
229

(1872) [MARC] Author: Olof von Dalin With: Elis Vilhelm Lindblad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

,229

Der ej mer förfriskning fans,
Än i sjelfva vilda skogen,

Öfvergick .all Stockholms glans.

Sant är det, jag något ryser,

När jag än vårt väder minns;
Men allting, som värde hyser,

Sällan ntan svårhet vinns.
Klara sol, som plä’r bestråla

Hela verlden året om,
Värm mig upp, att rätt afinåla,
När det stora regnet kom!

Mälarn bar en temlig börda
I en kunglig roddar-jakt:
Björköfjärden tycktes vörda

Fjorton årors jemna makt;
Men hvad halp oss denna prakten?

Himlen oss med regn begöt,,
Så att vattnet öfver jakten,
Liksom under henne, flöt.

Noachs ark af heder lyste;

Vår var ock ej så gemen:
Arken åtta hjon blott hyste,

Men här voro trettien.
Alla vinklar voro fulla

Med Guds lån, och bordet bar
Tvenne fröknar, som väl rulla’,
Men dock kunde ligga qvar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:19:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ovdskrift/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free