Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312
Bägge KrigBhärarne plägades med mjöd och pors-öl, så at
glädjen återskallade i alla kringliggande bärg och skogar.
7 Cap.
Som är lyerteligen vackert; men icke synnerligen
väl ihopsatt.
När bröllops-fägnaden vid bordet begynt litet slita
sig nr de första Ceremoniers bojor, frågade Igelbjörn sin’
Broder, hvart han tagit vägen, då han skildt sig från
sin krigshär. Jag red litet ensam i skogen, sade han,
och fick se en Hjort. Jag kastade spjutet efter honom;
men träffade icke: han lopp dock icke hastigt undan;
jag fölgde efter: öfver tio eller tolf gånger felade mitt
spjut, som högeligen förtröt mig. Då var jäg öfver tre
mil ifrån mitt folk. Hjorten försvann och natten
til-stundade. Utan för en bärgskula stod en Dvärg med
myssan i handen, bugade sig djupt och frågade, om jag
ville stiga in, at hälsa på min Farfader Madur. I
harmen kastade jag spjutet efter honom; men han vek
undan, lopp in i bärget och jag följde med. Strax blef
bärget tilslutet, och jag fann mig riktigt bärgtagen. Jag
kunde ej se. Jag drog ut mitt svärd Drotningstråle,
som gifver glans af sig i tjockaste mörker: det ledde
mig genom många kringkrokar til en dörr: den slog jag
up, med knytnäfven och gick fram en lång gång, som
var uplyst af matta och ängsliga lampor: alrainnerst
var en kammar, dit dörren stod på glänt: der gick jag
in: vid et bord satt en mycket gammal Gubbe, hvit
som en dufva, hvars skägg låg ned på hans knän: han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
