- Project Runeberg -  Våra öfverliggare samt Ett universitet i Sveriges hufvudstad /
48

(1886) [MARC] Author: Oscar Svahn With: Bruno Liljefors
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4 6

GLADA RUMLA RE.

»Alkohol» — ljöd Spetsens lakoniska svar; och så
fortsattes samtalet uteslutande under mer eller mindre lyckade
ordlekar från S:s sida. Ändtligen hade fältskärn slutat sina
bestyr, och patienten aflägsnade sig. Men efter några minuter
öppnas dörren å nyo, Spets sticker in hufvudet, nickar åt
fältskärn och säger: »Förbunden!» Detta sistnämnda »ordspel»
hade han först erinrat sig, sed^an han kommit ett långt stycke
nedåt gatan.

Otaliga äro historierna om Spetsens sätt att reta
värdshusvärdar, men ingen gick dock fri för hans anfall, när han
befann sig i det rätta lynnet. En afton anländer han efter en
genQmrumlad dag till Hasselbacken, der han i folkvimlet
upptäcker den lika andryge som impopuläre baron X., som
vanligt sittande ensam vid ett bord och med förnämt förakt
skådande ned på »mobben». En hvar kände baron X., och
en hvar visste berätta, huruledes han en gång, då han frågat
efter namnet på en för honom obekant person samt fått till
svar, att denne hette Pettersson, utropat: »Fy f—n, hur kan
man heta någon ting så svinaktigt!»

Man tänke sig nu de kringsittandes känslor, när Kalle
Spets, något vinglig i gången, styr kurs rakt på baronen och
slår honom ett duktigt slag på axeln, medan han i
förtroligaste ton utropar: »Nä, se go dag, Pettsenl»

»Mitt namn är baron X.,» förklarar baronen, i det han
reser sig i hela sin längd och mäter den oförsynte med en
blick, som skulle kunnat skrämma äfven den djerfvaste på
flykten, men icke Kalle Spets, som full af låtsad förvåning
slår ihop händerna och på renaste Munkbromål utropar: »Nä,
men dä va då ett as te vara lik Pettsen!»

En annan afton inträder Kalle Spets, allt fortfarande något
ostadig i sin hållning, uti .hotell Rydbergs stora matsal, der
han upptäcker ett sällskap in- och utländska diplomater i färd
med att supera vid ett af borden midt i salen. En af dessa
representanter af mot oss vänskapligt sinnade makter var
händelsevis mycket skallig. Bakom denne herres stol ställer sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:20:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/overligg/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free