Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
CYNISKA ÖFVERLIGGARE.
med de svällande ådrorna badande i svett. Han kämpar. En
annan gång har han beslutit, att han skall läsa. Man finner
honom då i skjortärmarne med boken framför sig, pannan
begrafven i händerna, medan han satt hvardera af sina
blottade armbågar i en skål kallt vatten för att på detta sätt
afkyla det feberheta blodet. Allt emellanåt genomilas hela hans
kropp af en krampaktig darrning. Då dessa anfall allt oftare
återkomma och slutligen blifva outhärdliga, rusar han upp med
ett vildt tjut, slungar boken i väggen, sliter af sig håret, slår
sönder hvad han för tillfället kommer öfver — och inom
några ögonblick är han försjunken i ett tillstånd af djurisk
dåsighet, som hvarken är sömn eller vaka, ett slags fånig
dvala. Än en gång är han slagen, alltid slagen!
Den, som en gång på närmare håll bevittnat ett dylikt
skådespel, glömmer det aldrig. Han har icke i tid hvarken
rådfrågat läkaren eller ansträngt sin viljekraft för att blifva
herre öfver sin förfärliga fiende — och nu är det för sent.
Men vampyren, som suger hans hjerteblod, skall om sider
fullborda sitt verk.
Ett dylikt offer yttrade en gång, att han ofta hade en
förnimmelse som om hans ande vore upphängd i en brännhet
luft, som upplöste hvarje tanke, hvarje viljeakt uti idel
sväfvande, osunda dunster, som dock, af hvad ursprung eller
natur de än måncfe vara, alltid till sist antogo de mer eller
mindre obestämda formerna af en vällustig qvinnogestalt. Men
denna brännheta luft yttrar i lika hög grad och på ett ännu
mera åskådligt sätt sina upplösande verkningar uti alla de
ädlaste delarne af hans fysiska organism, särskildt hjerna och
ryggmärg, som försättas i ett slags jäsningstillstånd, hvilket
så småningom öfvergår i ett tillstånd af mjukhet eller »blöthet»,
hvars verkningar skönjas i den sammansjunkna öfverkroppen,
de svaga, darrande benen, det framåtlutade, liksom sjunkande
hufvudet eller i de utmerglade, kallsvettiga händernas nervösa
rörelser. Ju mer han närmar sig den sista stationen, desto
mer tyckes icke blott den yttre verlden utan äfven hans egen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
