- Project Runeberg -  Våra öfverliggare samt Ett universitet i Sveriges hufvudstad /
87

(1886) [MARC] Author: Oscar Svahn With: Bruno Liljefors
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KANDIDAT FRI DO LIN.

37

igenkändes snart tillhöra Z., den utbrutna länken i
fostbrödra-kedjan.

Slaget drabbade Fridolin mycket hårdt; det krossade en
af hans lifs sista illusioner. Men han samlade dock sina sista
krafter och svarade på detta anfall med en uppsats i Hiertas
Aftonblad, så ädel och fin i sin hållning, men tillika så full
af förkrossande förakt, att Z. sedermera bekände, att han under
de många och heta publicistiska strider, han i sitt lif utkämpat,
aldrig mottagit en skarpare och mera välriktad stöt.

Z., som tagit prestexamen och var en i sitt slag rikt
begåfvad, ehuru problematisk natur, utbytte om sider
tidnings-mannaverksamheten mot ett stort pastorat i Skåne och
efterlemnade vid sin död en betydlig förmögenhet. X. — den
rödblommige — följde snart vännen Z:s exempel, blef efter
åtskilliga öden utgifvare af en sedermera mycket betydande
landsortstidning, hvilken han dock lemnade för en liten lugn
plats i tullverket, som då för tiden lydde under den
oberäknelige’ Gyllenhaal spira. Från detta sitt Tusculum utvecklade
den till publikan förvandlade publicisten en lika mångsidig
som medelmåttig skriftställareverksamhet och förblef hela sitt
lif igenom en oförarglig och godmodig — öfverliggare.
Fri-doli.n blef ensam qvar. Han kunde ej, i likhet med de båda
vännerna, sätta spetsen af sitt goda svärd mot Nornans bröst;
han kunde blott knäböja vid hennes fot. Vampyren hade

redan sugit allt för mycket af hans bästa hjerteblod.

*



En vacker vår i slutet af 50-talet stod redan den stora
boken på Lundagård i fullt grönskande skrud, men’ ingen
Fridolin syntes till. Hvart hade han väl tagit vägen? Han
hade — så spordes det många år derefter — verkligen som
vanligt begifvit sig å stad på sin flyttfågelsfärd, men krafterna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:20:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/overligg/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free